Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltidsgillena i Sverige. Af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
H. HILDEBRAND.
32
borgrarne i ett och samma samhälle, utan fick rent af karakteren af
ett gille eller, hvilket måhända är rättare, namnet af gille eller
något snarlikt. Skilnaden är nämligen i grunden icke
betydande mellan de olika formerna för stadssamhällena: gemensam
lag, gemensam skyldighet att bistå den ena den andra,
gemensamma inkomster och utgifter, gemensam styr-else funnos hos
båda delarne, men det hände. att man, på grund af särskilda
angelägenheter slöt ett särskildt förbund och gaf detta ett
särskildt namn. Detta är< väl icke i fullaste mening hvad man i
öfrigt måste förstå med gillen, ty med sådan utsträckning af
begreppet skulle alla invånarne i en by eller alla menniskor i
ett land på grund deraf att de hade hvarjehanda saker
gemensamma räknas, för att bilda gillen — men det står dock gillena
ganska nära. Ar 1070 bildade borgrarne i den franska staden
Mans ett med ed stadfäst förbund att med enad kraft sätta sig
emot främmande förtryckare, ett förbund hvilket de gåfvo det
sedan ödesdigra namnet commune. I andra nordfranska städer
bildade sig dylika förbund, hvilkas stadgar sedermera af de
regerande myndigheterna erkändes och fingo giltighet som stadslagar.
I staden Aire i Artois bildade borgarne en förening, hvilken
fick namnet Amicitia; dess medlemmar voro med ed förbundne
att hjelpa hvarandra i allt, så vidt rätt och sed medgåfvo, icke
blott i försvar utan äfven i alla andra svårigheter, vid
brandolycka eller i fångenskap. Stadens herre, grefve Filip af
Flandern godkände år 1188 föreningens stadgar, hvilka derigenom
blefvo stadens lag. Staden styrdes af en præfectus eller
castellanis, tillsatt af grefven, af en gillets ålderman samt af tolf
judices, valde af gillet, hvilka voro bisittare såväl åt grefvens
ombud som åt gillets. Så gick äfven annorstädes, ehuruväl vi
icke få på grund deraf antaga, att vid hvarje tillfälle då en stad
fick mottaga privilegier och, såvidt förhållandena det medgåfvo,
allenastyreise, stadslagens utfärdande föregicks af upprättandet
af ett gille, i hvilket alla borgare voro medlemmar. Liknande
föreningar af alla personer boende inom ett visst område
förekommo någon gång äfven på landsbygden, t. ex. i Ditmarschen,
hvarest hvar socken utgjorde ett förbund, brödraskap eller Muft,
hvars medlemmar voro förbundne att alltid bistå hvarandra.
Främlingen, som kom till en socken och bosatte sig inom denna,
kunde vinna inträde i brödraskapet, så framt han kunde förete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
