Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltidsgillena i Sverige. Af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
MEDELTIDSGILLENA I SVERIGE.
33
bevis om god frejd, och. skulle efter detta räknas som en af de
närmaste fränderna.
Vida större likheter med gillena kunna vi uppvisa i de fall,
då icke alla borgarne i en stad utgjorde den förening, hvars
stadga blef stadens lag, utan då makten låg i händerna på en
grupp af personer, vare sig dessa voro förbundna genom börd
eller annat. I Paris hade köpmännen som fraktade varor på
Seinen fått en så stor betydelse inom sitt samhälle, att de
ansågos till sist vara de egentliga representanterna för
borgerskapet; i privilegierna talas det om hvart annat om burgenses,
mercatores eller mercatores per aquam; år 1204 kallas de
merca-tores hansati, af ordet hansa, hvilket användes som liktydigt med
köpmansgille. Ar 1220 fick gillet, mot en årlig afgift, rätten att
handhafva torg- och handelspolisen och att döma i vissa lägre mål.
De inkomster som härigenom vunnos, användes i allmänhet till
stadens förskönande. Detta liksom alla andra gillen i Paris
upplöstes emellertid år 1382 af regeringen. I London förenade
sig alla gillen, för att bättre kunna verka för sina föresatta mål,
till ett stort gille, hvilket fick stadens styrelse i sina händer.
Rådmännen i London bibehöllo den titel de buro som styresmän
i gillet eller aldermen, och rådhuset kallades gillesalen, guildhall.
På 1280-talet förenade sig alla gillena i staden
Berwick-upon-Tweed till ett stort gille, hvilket styrde staden; flere fall kunde
anföras. Alla dessa gillen, som sålunda blefvo allena rådande i
städerna under förra delen af medeltiden, voro i allmänhet
köpmansgillen; handtverkarne behandlades som en lägre klass,
hvilken icke fick taga någon befattning med de allmänna
angelägenheterna. I de skottska städerna kunde en handtverkare
upptagas i ett köpmansgille allenast om han upphörde med att drifva
sitt handtverk.
Det styrande köpmansgillet i en stad kallades ofta det högsta
gillet, summum convivium, ibland hade det äfven andra namn.
Så kallades det styrande gillet i Köln vid Rhen Richerjzeche,
de rikas sällskap, i Speier Hausgenossenschaft, i Lübeck
trefal-dighetsbrödraskapet, cirkelsällsMpet (efter ett för sällskapet
utmärkande tecken) eller junkerkompaniet, hvars medlemmar voro
fördelade i tre grupper, herrar, bröder och gesäller. Sällskapets
stadgar hafva mycken likhet med de redan omnämnda gille-
IIist. Bibliotek. Ny följd. I. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
