Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltidsgillena i Sverige. Af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
H. HILDEBRAND.
42
sammanhålles med rikedomen annorstädes i denna del af
medeltidens lifsyttringar, låter oss inse huru väsendtligen olika betydelse
städerna hade hos oss och i utlandet. Man kan visserligen märka
i en och annan småsak att man äfven i Sverige gjorde skilnad
mellan den förmögne köpmannen och handtverkaren — det var nästan
alltid den förre, åtminstone i de större städerna, som kunde räkna
på att blifva medlem af stadens råd eller borgmästare, och det
fans i våra större handelsstäder, särskildt i Stockholm, inflyttade
köpmän, hvilka tillhörde de tyska städernas patriciska familjer,
hvadan man äfven inom Sverige stundom får se borgare sigill
med sköld och heraldiska tecken. Men den skiljaktighet som
sålunda icke saknades och som väl således gjorde sig gällande i
det dagliga lifvet, var icke nog mäktig att åstadkomma en
bestämdt utpräglad söndring af borgerskapet. Hos oss fingo derför
aldrig köpmännen en så stor öfvermakt som i Tyskland och
derföre blefvo ej heller under loppet af 1300- och 1400-talen våra
städer skådeplatsen för sådana revolutionära rörelser i
demokratisk riktning, som snart sagdt öfverallt annars var händelsen.
Det enda som under den nämnda tiden framkallade oro, var
förhållandet mellan svenskar och tyskar.
I Visby voro en mängd köpmän från främmande land bosatta;
de naturaliserades icke, uppgingo icke i stadens inhemska
befolkning, utan bildade grupper, en för hvart hemland. Tyskarne
som voro mäktigare än de andra främlingarne, hade redan under
förra delen af 1200-talet byggt sig en egen kyrka, som vigdes
till jungfru Marias heder. Det är denna helgedom, som nu
användes som stadens kyrka. Då således de tyska köpmännen
hade gemensamma intressen, grundande sig på härkomsten och
på deras lifs verksamhet och då de således äfven åt sin
gemen-samhetskänsla gifvit ett religiöst uttryck, hade det varit mer än
underligt om de icke hade bildat ett gille: alla de i gillena
ingående elementen voro ju i rikt mått tillstädes. Det är mycket
möjligt att äfven de andra nationerna i Visby hade egna gillen;
minnet deraf är dock försvunnet.
Tyskmannagillet i Visby hade ett ganska prydligt sigill,
hvilket är afbildadt pl. 1 fig. 1.
Något mera känna vi om vår medeltids handtverkaregillen,
ehuru äfven med afseende på dem vår kännedom tyvärr är mycket
bristfällig. Vi kunna t. ex. icke ens uppgifva huru många händt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
