- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Tredje delen /
48

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltidsgillena i Sverige. Af Hans Hildebrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32

H. HILDEBRAND.

48

dem tidigare derest konungens bud kom. Hade ban väl fått
burskap, hade han rätt att hålla öppet bodfönster för att der
föryttra läder och skodon; utländskt läder fick han dock icke hålla
falt, ehuru det icke var honom förmenadt att när så af honom
begärdes, arbeta skodon af utländskt material. Tillsyn öfver
embetsbrödernas arbete utöfvades af läder- och skoskådarne, som
gingo omkring i staden från den ena handtverkaren till den
andra. Som de kunde hafva att klandra och klander ej är
angenämt att höra, var det stadgadt att onda ord, gifna dem under
det de voro stadde i sin tjensteförrättning, skulle straffas hårdare
än onda ord i allmänhet. Hela handtverkarens familj hade,
enligt skomakarnes skrå, en viss förbindelse med embetet. Son af
skomakare behöfde icke afgifva den annars stadgade lärotunnan
och ville han blifva mästare, var han befriad från frukosten, men
måste erlägga mästaretunnan och vapenpenningarne; samma lag
gällde skomakares dotter och enka, d. v. s. förmodligen allenast
i de fall, då hon fortfor att vara enka. Ett i skråhandskriften
utplånadt, men i senare tid genom kemiska medel tydliggjordt
kapitel (nr 10) medgaf enkan icke att upprätthålla sin framlidne
mans affär längre än ett år.

Yerkmästarne hade rätt att sammankalla bröderna till
stämmor, hvilka enhvar, som icke kunde förete laga förfall, var
skyldig att besöka, men allenast två stämmor synas hafva
återkommit på bestämda tider, den ena dagen efter Mickelsmessan
(den 30 september), den andra fjorton dagar efter påsk. Vid
dessa två stämmor aflade alla embetets tjenstemän berättelse om
hvad sedan senaste storstämman förelupit. Under det frånvara
från en vanlig stämma bestraffades med en afgift af en mark
vax, fick den som undandrog sig att komma till någon af de
stora stämmorna betala ett halft pund. I förra fallet kunde dock
afgiften stegras, ty om någons närvara ansågs särdeles nödig i
en stämma, sändes till honom, derest han icke hade infunnit sig,
ett kompaniets bud, om det icke halp, två af gillebröderne och,
derest äfven de vände åter med oförrättadt ärende, fyra bröder.
De sammanlagda böterna för sådan tredska uppgingo till elfva
mark vax och en tunna öl. Vaxet, som öfverallt i dessa
stadgar förekommer som bötesmedel, användes till ljus, förmodligen
såväl till sådana som på gillets bekostnad brann framför något
altare i stadskyrkan, som ock till de ljus som kunde behöfvas
vid de festliga gillessamqvämen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:02:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/3/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free