Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltidsgillena i Sverige. Af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
H. HILDEBRAND.
52
de sjelfva fingo samla ihop pengar till en hel tunna. De fingo
ej sitta längre samman än till dess denna halfandra tunna var
utdrucken, de fingo ej följa sin maj grefve hem eller fortsätta
dryckeslaget i dennes husbondes hus. Fastlagsgillet var
tvifvelsutan grundligare, hvadan svennerna gerna ville undandraga sig
arbete den tiden, men hvad de då försummade, fingo de taga
igen vid legotidens slut. Den som ville i sin tjenst antaga en
lärling, skulle anmäla detta för verkmästaren, bjuda på en tunna
öl samt lemna örtug pengar till att hålla deras harnesk rent
med; när ölet skulle förtäras var husbonden skyldig att hålla
fyra kannor samt pryda gillesalen med fyra hyenden och ett
bänklakan. När eljest någon af kompaniets bröder bestod en
fest (gjorde en gärd), skulle han sörja för dubbelt så mycket.
Äfven inom detta kompani utöfvades kontroll. Vid vite af
fem mark vax var hvarje mästare förbunden att sätta sitt märke
på hvad han hade arbetat, det var stadgadt huru mycket af den
till smeden lemnade malmen fick bortgå i bränningen, för vissa
allmännare förekommande varor eller arbeten hade fogden,
borgmästaren och rådet fastställt priset, en gång i månaden gick
verkmästaren åtföljd af tvenne bröder omkring för att "skåda
hvars mans gerning". De anmärkningar, som gjordes vid denna
kontrollvandring, och de klagomål, som af andra fördes, upptogos
till behandling vid de allmänna stämmorna. Hvar mästare var
förbunden att hörsamma verkmästarens kallelse: om han försatt
dennes bud, när det var honom beskedligen och skäligen
till-sagdt om herrskapets åläggning (d. v. s. for konungens eller
rikets behof), i fall klagomål ingifvits om hans arbete eller i
alla andra ärender, i hvilka borgmästarne och rådet å stadens
vägnar befallt verkmästaren att ransaka eller utgöra, måste han
betala i böter tre mark, hvilka tillföllo konungen och staden.
De vanliga stadgandena förekomma äfven i detta skrå om
vård af de sjuke, om likvakt med brinnande ljus hos den döde
brodern eller systern, om själamessa som lästes för en sådan,
till hvilken alla kompaniets medlemmar skulle gifva en penning.
Mindre vanlig är allenast föreskriften att för hvar afliden
broder eller syster, vare sig fattig eller rik, skulle läsas två psaltare
å kompaniets vägnar, och togos för detta ändamål de nödiga
penningemedlen ur kompaniets bössa, så vidt denna innehöll
något, samt stadgandet att om någon. medlem miste ett barn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
