- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Tredje delen /
64

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltidsgillena i Sverige. Af Hans Hildebrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

64

II. HILDEBRAND.

72

hvilket stäldes under hägn af den helige Løys (Eligius), "som
smed och biskop var samt pina och död talte för Guds skull".
Så mycket mera skäl kunde det föröfrigt vara att smederna
ordnade sina gemensamma angelägenheter, som — efter hvad
uppgifves mot slutet af stadgan — "smedernas lag är. ett embete
som verlden icke kan undvara, det är det värdigaste embetet af
lekmän i verlden, ett stöd och en hjelp för alla andra embeten;
utan smed kan ingen berga sig, såsom grammatikan visar väg
till andra andliga konster, så visar smideskonsten väg till de
andra verldsliga konsterna. Ur smedernas leder äro utgångne
påfve, kardinaler, biskopar och den heliga kyrkans förmän, af
smeder äro vordne kejsare och konungar". Bevisföringen för
dessa påståenden torde hafva varit besvärlig att förebringa, men
påståendet att smedsyrket är verldens främsta är onekligen
ganska intressant när man sammanställer det med den
omständigheten att i nordens fornspråk kunde orden smida, smed o. s. v.
beteckna en vida större krets af verksamhet o. s. v. än nu
tillkommer smeden, hvarigenom helt lätt smeden kunde komma att
anses som handtverkare par préférance. Smederna i Ystad
visade ock sin universalitet dermed att de i skrået förklara sitt
gille stå öppet äfven för guldsmeder, remsnidare, pungmakare
och svärdfejare.

För inträde i laget fordrades utförande af en mästaregerning,
i närvara af åldermannen samt tre eller fyra af de äldsta
bröderna, samt gillets undfägnande i åldermannens hus med vissa
föreskrifna anrättningar, till hvilka hörde en tunna tyskt öl som
dock fick utbytas mot två tunnor danskt. En qvinna, som ville
ingå, erlade allenast en mindre afgift i vax och penningar.

Laget styrdes af ålderman och bisittare. Ärligen höllos fem
lagdrycker, den första söndagen efter påsk, den helige" Knuts
dag (den 10 juli), näst efter tolfte dag jul, midfastosöndag och
den helige Willehadi dag. Man fick till dessa drycker medtaga
sin sven, om man betalade för honom som för en annan gäst.
Vid dessa tillfällen skulle bröderna "begå de döde" och offra,
När någon broder hade aflidit, skulle de efterlefvande med
hustrur och barn, med ljus och pell, följa till grafven, "ty",
heter det, "hvad duger det att vara broder i glädjen, utan att
man ock är broder i bedröfvelsen".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:02:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/3/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free