- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Tredje delen /
70

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltidsgillena i Sverige. Af Hans Hildebrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

70

II. HILD EBBAND.

70

böter erlägga till honom 6 mark och till gillet dessutom
öfverlemna l pund honung. Den som genom att ställa sig väl hos
de högmäktige beredde sin medbröder förlust eller som gifvit
sig i lag med sjöröfvare, sin medbröder till förfång, utstöttes
som en niding. Den som utan lof af senior eller prepositus och
gillet instämde en broder inför konung eller biskop, synod eller
ting, och dermed tillfogade sin broder skada, skulle böta till honom
3 mark och till gillet 6 öre. Den som icke bistod sin broder
inför rätta eller som vittnade emot honom (1), betalte detsamma.
Om någon fann sin broder som fånge (här heter det icke: bland
hedningar, jfr s. 13), var han skyldig att till hans friköpande
försträcka tre mark; om man fann sin broder i sjönöd fordrar
Malmö-skråt detsamma som Odense-skråt (jfr s. 12). Derest
någon genom eld förlorat egendom till värde af 3 mark, skulle
bröderna gifva honom ett stuth af 3 penningar hvar. Om en
gillebroder blifvit af någon vanärad ansågs skammen drabba hela
gillet; ville den förolämpade icke, med sina, medbröders hjelp
och råd, utkräfva straff, utsköts han ur gillet; om han utan
gillets samtycke sökt skaffa sig upprättelse vid domstol, blef han
likaledes utesluten eller skulle betala den betydliga summan af
1 mark silfver. Om någon af bröderna in åste infinna sig vid
tinget, skulle han åtföljas af alla de andra; kallades någon att
infinna sig hos konungen eller biskopen, utvalde han tolf till
sina följeslagare; om någon undandrog sig detta ibland
tvifvelsutan ganska obehagliga uppdrag, fick han böta en half mark
silfver. Om någons lif och säkerhet voro hotade, utsågos tolf
bröder att vistas hos honom dag och natt; de skulle följa honom
beväpnade från herberget till tinget och åter. Yar någon
fängslad, skulle alla medbröderna i samma stift gifva honom det
vanliga stuth, hvilket ökades till 5 penningar, derest äfven hans
egendom blifvit belagd med qvarstad. Broder som till broder
sålt lös eller fast egendom och sedan brutit sitt ord, skulle till
köparen erlägga en skadesumma dubbelt så stor som det han
hade att böta till konungens fogde eller efter stadens rätt.
Broder som skadade en annan genom förköp, skulle göra den
förorättade skadeslös och till gillet betala en half mark.

Man var således mycket mon om gillets ära och anseende,
i hvilket hvarje medlems anseende ingick som en väsendtlig
faktor. Om derföre en broder gjort sig skyldig till svek, stöld

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:02:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/3/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free