- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Tredje delen /
72

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltidsgillena i Sverige. Af Hans Hildebrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

72

II. HILDEBRAND.

72

Det var på detta sätt en myckenhet mål, som kunde blifva
föremål för gillets behandling. Vissa personer voro utsedde att
jämte prepositus eller åldermannen handlägga dylika ärender och
de sammanträdde, om så behöfdes, hvar onsdag. Den som icke
lydde dem instämdes för gillestämman (synodus generalis) och
den som icke hörsammade denna instämdes för Knutsgillets
stämma i Skanör.

Genom en af danska konungarne gifven förmon gällde vid
edgång en knutsbroder lika mycket som sex vanliga edgärdsmän.

Äfven Lund egde ett Knutsgille. Man hade visserligen skäl
att antaga, att man i biskopsstaden skulle hafva den största
förkärleken för konung Knut, domkyrkans grundläggare, men det
torde väl nästan vara nödvändigt att anse Lundagillet hafva
varit hertigligt, alldenstund i den enda qvarvarande redaktionen
af gillets stadgar ingen annan Knutsdag omtalas såsom
sammankomstdag än hertigens, i januari. Det må medgifvas att, såsom
man anmärkt]), detta kunnat bero på en tillfällighet, ty denna
redaktion af stadgarne är från år 1586, då man, efter
reformationens införande, icke fäste lika stor betydelse som förr vid
helgdagarne, men det kan väl tyckas som skulle inom gillet,
äfven om det under medeltiden firade båda Knutsdagarne, såsom
vi sett Malmögillet göra, den dagen som ursprungligen var den
förnämsta haft största utsigt att blifva ihågkommen. Gillets alla
äldre handlingar förstördes då konung Kristiern V lät afbränna
staden Lund år 1678.

Då den intill vår tid bevarade stadgan 2) är tillkommen först
efter medeltidens slut, hör den strängt taget icke till omfånget
af denna afhandling, men vi torde dock böra egna den någon
uppmärksamhet dels derföre att en del gamla stadganden helt
visst ännu äro deri bevarade, dels och förnämligast på grund
deraf, att vi här kunna se hvilka grundliga förändringar
protestantismens införande vållade inom gilleväsendet.

Gillet styrdes af en ålderman och två stolsbröder. Flere
sammankomster höllos om året. Hertig Knuts dag, den 7
januari, aflade embetsmännen redogörelse för sin förvaltning.
Annandag pingst hölls den stora gillesdrycken på rådhuset, dit bröder

*) G. Ljunggren, St. Knutsgillet i Lund, i Samlingar till Skånes historia,
fornkunskap och beskrifning.

2) Stadgan är aftryckt i Lagerbrings Monumenta Scanensia, I, s. 162 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:02:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/3/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free