- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Tredje delen /
76

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltidsgillena i Sverige. Af Hans Hildebrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

76

II. HILDEBRAND.

72

i Skanör, enligt uppgift i sjelfva skråt uppsatt år 1266 af de
aderton åldermannen i den helige Eriks gille. Stadgarne äro i det
närmaste lika Knutsgillets i Malmö och Odense, och det är derföre
öfverflödigt att här meddela några detaljer. Afvikelserna mellan
de tre skråna äro af Ancker anmärkta i noter under hans text.

I det föregående är redan omnämndt det stora prestgillet,
sodalitium clerieorum niajus, i Lund, hvilket trots sitt namn
äfven räknade lekmän som medlemmar; det stiftades mellan
1373 och 1379, till evig heder åt den ärorika Jungfrun, den
heliga martyren Laurentius och den heliga Birgitta. Stadgarne
af år 1505 innehålla i hufvudsak följande:

I broderskapet fick icke finnas mera än tretton prester, och
af dessa fingo allenast två eller tre höra till "det stora kapitlet1’
d. v. s. vara andliga af någon högre värdighet, de öfriga skulle
vara simpla prester (simplices presbyteri). I spetsen för gillet
stod en prepositus, som valdes bland "de simplare bröderna".
Om den valde vägrade antaga valet, bestraffades han med böter
som bestämdes efter behag; i andra gilleskrån pläga böterna för
dylik vägran vara noga bestämda. Dessutom utsagos tvenne
procuratores, som skulle skaffa och åstunda brödraskapets goda
och nytta i allting och jämte prepositus noga tillse och märka,
att de felandes böter, de aflidnes testamenten och
inträdesafgif-terna i penningar eller vax erlades. Två andra bröder skulle
bevara nycklarne och kolförrådet, en af de yngre bröderna skulle
föra anteckningar om alla förbrytelser mot stadgarne. Om en
prestman önskade inträde så snart någon af de tretton hade
aflidit, anmältes hans åstundan och om honom voterades. Erhöll
han tillstånd att inträda, skulle han erlägga en mark skånska
penningar och tre mark vax samt bekosta en måltid. En
lekman som ville inträda, skulle gifva tre skånska mark, tre
marker vax och bjuda på en måltid; var han gift, skulle han gifva
lika mycket för hustru, son och dotter eller hvilken annan lekman
(i hans hus?) som ville inträda, derest han var i lifvet; söktes
inträde för en död, bestämde bröderna afgiften. Under måltiden
upplästes för den nye brodern broderskapets stadgar. Om de
trettons tal var fullt, kunde ändock prestmän vinna inträde men
"ad mo dum laicorum" d. v. s. med den drygare inträdesafgiften;
en sådan broder kunde sedermera, "om hans umgänge behagade
bröderna", så snart en ledighet uppkom bland de tretton, befordras
till en plats bland dem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:02:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/3/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free