Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltidsgillena i Sverige. Af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91 MEDELTIDSGILLENA I SVEK IGE. 75
Mark. Öre. örtug.
En hare_______________________________________________________________— 1 —
Bröd och kakor________________________________________________________________________________________^ — —
2 lod ingefära ____________________________________________________________________________________— — 3
Hvetebröd_______________________________________ ______________— — 2
1 lod saffran__________________________________________________________________________________________— — 8
3 lod peppar––––––––––––––––––––...... — — 4
2 (skål)pund russin______________________________________________________________________— — 4
1 (skål)pund mandel __________________________________________________________________— — 7
1 mark honung___________ ___________ _________-______________— i —
8 höns_________________________-_________________________________— — 5
En skinka, nyrökt kött och tungor________________________________— 5 —
4 kannor vin_______________________________ ________________________1 — 8
Helga lekarna gillet hade vexlande öden. En gång på
1430-talet var det nära att upplösas, men sedan förkofrades det
alltjämt, hvilket man lätt finner genom att granska de årliga
förteckningarne å nyinträdande medlemmar. I ali synnerhet
blomstrade det vid pass 1450 och under början af det sextonde
århundradet. Tidtals rubbades gillets verksamhet genom
krigshändelserna. Då hölls ingen gillesdryck, men man upptog likväl
nya medlemmar. För åren 1458—1464, 1475—1508 saknas alla
anteckningar, men att gillet under dessa perioder icke låg
alldeles nere, intygas af andra handlingar. Ar 1476 tillförsäkrades
alla dem, som understödde gillet och i dess festdagar bevistade
gudstjensten eller deltogo i processionerna, hundra dagars
syndaförlåtelse. Ar 1481 köptes ett hus invid gillets eget och samma
år fick gillet rätt att tillsätta en prebenda i storkyrkan. Ar
1489 fick gillet ett stenhus, år 1494 fick det tillstånd att vid en
pelare i storkyrkan uppföra ett altare till den hel. Eriks ära, år
1495 fick gillet del i alla de andliga förmoner som Askaby
nunnekloster i Östergötland egde o. s. v.
Men en ny tid nalkades, då de andliga förmoner, som
medeltiden aktat högt, icke längre skulle räknas för något godt och
då man med en öppnare blick och med fastare hand sökte styra
Sveriges öden i en viss riktning. Ar 1532 utsågs till ålderman
herr Johan Johansson, f. d. kyrkoherde i Skå socken.
Utsigterna började mörkna. Erkebiskop Gustaf Trolle, som af gillet
hade lånat 26 silfverskålar, hade till sist, när han lemnade riket,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
