- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Tredje delen /
116

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om det Vatikanska arkivet och Påfvebrefven. Af E. Hildebrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Under 13:de årh. försvinner detta bruk helt och hållet, sedan notarien
redan förut upphört att utsätta sitt namn.

Mot slutet af 15:de årh. började man skilja mellan tre slag af
officiella påfliga skrifvelser: 1) bullorna af de två angifna slagen, redan
från 8:de årh. konstant kännetecknade af den berömda ingressen: N. N.
episcopus servus servorum Dei. De försågos med blybullan,
begagnade den latinska dag- och månadsbeteckningen (kalendæ, nonæ och
idus) och mot slutet af medeltiden utsattes åren efter Kristi
inkarnation äfven i de simpla bullorna, i hvilka förut på sin höjd
pontifikats-året förekommit; 2) breves sub annulo secreto eller piscatorio med
rödt vaxsigill, vanlig dag- och månadsbeteckning och årtal i arabiska
siffror. De började: N. N. papa (qvintus, sextus o. s. v.); 3) s. k.
»mo-tus proprii, som började: N. N. papa (ordningsnumret) eller
episcopus och hade formeln: placet et motu proprio mandamus eller något
dylikt i början eller slutet af brefvet. De saknade både blybulla
och vaxsigill, men försågos i stället med påfvens underskrift. Äfven
saknades den Kristna tidsräkningens årbeteckning. Sådana bref gälde
emellertid hufvudsakligen staden Rom och ha för vår historia ingen
betydelse.

Påfvarnes bref uppsattes i början af »notarii regionarii», äfven
förekomma såsom skrifvare »notarius sacri palatii», »archiviste», »scriniarius»,
och brefven »gåfvos» genom bibliotekariens hand. I 9:de årh.
förekommer en »cancellarius», längre fram endast en vice kansler. Med
tiden delades kansliet i flere afdelningar: statssekreteriatet,
afdelningarna för breves och memorial af olika slag, penitentiarian, för
nådes-och absolutionssaker, cameran, kansliet och datarian m. fl., de
vigtigaste af dem med kardinaler som chefer. Endast förhållandet mellan
de två sista torde behöfva en förklaring. I datarian handläggas de
inkomna ansökningarne och excerperas, hvarpå de af datarians chef
föredragas för påfven. Efter nödiga ändringar registreras de, förses
med datum utaf datarien, som deraf fått sitt namn, och afsändas till
kansliet, der conceptet till skrifvelsen (»minuta») nu uppsattes, brefvet
vidare renskrifves (engrosseras), registreras och slutligen expedieras.
Sådant var åtminstone förhållandet i förra århundradet. (Se för
närmare upplysningar: Nouveau traité de diplomatique T. V.)

*


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:02:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/3/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free