Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Historien om Pfalzgreven Hertig Adolf Johans sista lefnadsår och familjeförhållanden. Af O. v. Feilitzen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 HERT. ADOLF. JOHANS SISTA LEFNADSÅR OCH FAMILJEFÖRHÅLLANDEN. 135
emedan K. M:tt icke honom hafwer till dato accommoderat
medh någon tieüst, mindre Hans DhLtt på thes skrifwelse som
Hans DhLtt medh thes Herr Sohn öfwersende något swar
med-dehlt, så att Hans DhLtt icke kan weta antingen Hr
Bergenhielm hafwer wehlat Hans DhLtz Herr Sohn förleda eller K.
M:tt skulle hafwa fattat till Princen widh hans narwarellsse
någon onådh, emedan på H:r Bergenhielms förtröstningar ingen
effect är föllgdt, och K. M:tt wähl wetherligit är att Hans DhLttz
medell och lägenhet icke tillåta att underhålla sin Herr Sohn
eller någon af thes familie uthi dhen dyra ohrten Stockholm,
ther man ändoch slätt och illa kan warabetient, och såsom Hans
DhLttz siukliga tillståndh är af then egenskap thet han sig ingen
stund kan förmoda att icke något dödeligit accidens skulle
ther-hoos stå att befahra, och alltså med sin Herr Sohn gierna wille
samtahl hålla för thes dödh, som icke honom kan förhindra, när
K. M:tt honom will kalla, att komma tillbakars till Stockholm
igen, ty wille H:r Petrus Planæus medh Grudz och werldsslig
lagh Princen öfwertahla tillijka med Haupt Man att komma hijt
uthföre och honom remonstrera att then menneskliga passionen
af werldzliga åstundan, vaniteter och cupiditeter giör
menni-skian omättlig uthi sin appetit och hafwer intet wist måhl, uthan
är oändeligh och är intet annat än confusion, desideria naturalia
[in]finita sunt, ex falsa opinione nascentia ubi desinant non habent;
nullus enim terminus falso est, via eunti aliqvid extremum est
error immensus est; ty then som sig thertill begifwer kan alldrig
wara rijk eller content, ad super vacua sudatur desiderium et
cupiditas, hwaraf föll)er offta ett rättfärdigt straff att när men»
niskian täncker att niutha sin cupiditet och söfwer sig uthi
rij-kedom och lusstigheter af lyckan, man offta förlorar och
prive-rar sig af naturssens bandh, med hwilket barnen till föräldrarne
obligerade äre; ty sade Diogenes till Alexandrum, sedan han
hade recuserat hans penningar, att han intet bättre af honom
begierde än att han ville retirera sig uthur sohlenes skieen, thet
Konung Alexander honom bårttogh i medlertijdh han wed honom
tahlte; och thetta recommenderar Hans DliLtt HrPetro Planæo
så mycket mer Princen att föreställa, såsom han sielf åstundar
att wara hoos sin hustru och barn, men bör för ett samwetz
wärk hålla att låta Princen effter sig, ther han så olyckeligen
förföres och Magister Croning för sin fördhel skull en och andre
lögner Princen intahlar, effter som Mag. Croning seer sig icke
så snart kunna komma till någon lägenhet och han alltså sig
hafwer föresatt Hans Dhl:tt Princen genom olagliga persvasioner
och lögner att af hålla till komma hijt uthföre, sökiandes Mag:
Croning alltså i troubbelt wattfen] att fiska Hans Dhl:ttz gode medell
och theröfwer disponera, som honom alldrig är af Hans DhLtt
concederat, uthan bör han wara tillfredz medh the
recommendationer, som Hans DhLtt hafwer för honom u th gif wi t, h warm ed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
