- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Tredje delen /
159

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Historien om Pfalzgreven Hertig Adolf Johans sista lefnadsår och familjeförhållanden. Af O. v. Feilitzen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

43 HERT. ADOLF. JOHANS SiSTA LEFNADSÅR OCH FAMILJEFÖRHÅLLANDEN. 135

Efter förrättadt uppdrag afgifver landshöfding Lovisin till
konungen nedanstående berättelse:

17. Stormechtigste Konung, Allernådigste Herre! Så snart
med sista påst d. 6 hujus Eders Kongl. Maij:t iagh underdånigst
månde tillkenna gifwa, att iagh fått Eders Kongl. Maij:tz nådiga

förmedelst ett allmänt ryckte der om uthsprides, medh sielfwa sanningen kan
öfwerens komma; så kunne Wij dock icke underlåta, i consideration af.den wår
förwantskap med samma Furstel. huus, att låta oss om bem:te barnens
wäl-stånd wårda, och att wara betänkt huru dhe medh godt maneer kunde bringas
uthur den swårmodigheet och wånda, hwar uthi dhe skicke, seendes att Wij
taga omwårdnad för dem. Wij hafwe fördenskull för det tienligaste expedient
skattat, att Nådigst opdraga och anförtroö Eder den commission, till att resa
till Hans^ Kiärl. Hertig Adolph, och det att förrätta, hwar till Eder nu widare
anledning gifwes. Först öfwersände Wij Eder här hoos ett Creditif till Hans
Kiärlit på det I måtten hafwa en oförwägrat access, och H:s Kiärl. så mycket
mehra giöra reflexion på edert anbringande, hwar hoos Wij ställe uthi Edert
skiön att taga med eder LandzSecreteraren eller någon redelig man, som kunde
wara eder tilhanda; när I kommen widh Stegeborg, kunnen I någorstädes der

i neigden, antingen på krogen som är uthan för Slottsbroen, eller hwar I det
finnen beqwämligast eder så länge oppehålla, till dess I sanden någon föruth,
att notificera Hertigen eder ankomst, begiärandes en wiss tijd och tima att
blifwa admitterat, efter som I å Wåre wägnar hade något medh Hans Kiärl:t
att tala. Wijdh föresatte tijdh hafwen I att inställa Eder hoos Hans Kiärlit
och jempte Creditifuets^ öfwergifwande att afläggia å Wåre wägnar en wänlig
hälsning medh betygande huru okiärt Oss wore att förnimma Hans Kiärl:ts
siukelige tillstånd och opasslighet, hwilket oss förorsakat hade Eder Hans
Kiärl:t att affskicka, och om dess tillstånd förnimma låta; önskandes Wij dess
fordersamma restitution, medh contestation om wår gode wälmening för Hans
Kiärlrts Person och dess Furstel. huus, uthi hwars wälstånd Wij i anseende till
den nära Skyldskap part tage, stannandes altså förste gången uthi desse
generale complementer. Dernäst skolen I begiära, att få hälsa på Hennes Kiärl.
Furstinnan samt de Furstel. Barn, först Princerne och sedan Princesserne;
hwilket der det efterlåtes, aflägges i lika måtto å Wåre wägnar en wänlig
hälsning, frågandes efter deras hälsa och tilstånd, jempte betygande af Wår
goda willie och benägenhet för dem; kunnandes I hoos barnen detta läggia
der till, att så frampt dhe hade något att låta oss weta, dét dhe sådant Eder
wille säkert förtroo och wid handen gifwa. Nu wele Wij intet förmoda, att
det Eder skal blifwa förwägret att få sielf tala medh barnen; men der det
likwäl emot ali förmodan skiedde, hafwen I det ytterligare att påstå, och att
säija Hertigen det I per expressum wore befalte på dem att hälsa, och att
sielf få see dem. Der efter kunnen I wijdare discurs wijs uthlåta eder emot
Hertigen, huru Wij i anseende till det nära blodband, som är emillan oss och
det Furstel. Huset, gierna skulle see dhe Furstel. Barnens wälgång,
förmenandes Wij, att dem skulle tilldrägeligare och gagneligare wara, att komma i
någon mehra frijheet och vmgänge, än att förblifwa uthi en sådan ensligheet,
hwar uthi dhe här till lefwat hafwe. Princerne kunde bättre employera sin
tijdh, der dhe förmedelst studier eller peregrinationer fingo sigh evertuera,
till att giöra sigh dess capablare och skickeligare, och således att bahna sig
wägen till sin wijdare fortun och opkomst. För Princesserne torde och wäl
finnas rådh; och wore Wij benägne hwad som dem samptl. kunde lända till
godo, att facilitera, så wida oss det wore giörligit, och tidernes swårheet det
kunde tåla; allenast Wij finge weta hwad Hertigens tancke i detta måhl kunde
wara, efter som Wår mening eij wore emot faderens willie att skillia barnen
ifrån honom; men der Hertigen skulle påstå att wela weta någre
particulari-teter huru barnen skulle accomoderas, och om det skulle skee på Wår eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:02:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/3/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free