Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Historien om Pfalzgreven Hertig Adolf Johans sista lefnadsår och familjeförhållanden. Af O. v. Feilitzen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
KOLONIEN NYA SVERIGES GRUNDLÄGGNING 1637 —1642.
201
som då stodo honom till buds, otillräckliga. Sedan dess hafva
åtskilliga spridda urkunder rörande Nya Sverige blifvit i
riksarkivet från olika håll sammanförda; och under förts sista besök
i arkivet kom hans uppmärksamhet att fästa sig vid en i
Oxen-stjernska samlingen befintlig packe med bref från svenske
kommissarien i Amsterdam, Samuel Blommaert, till Axel Oxenstjerna,
hvilka innehålla många nya upplysningar om koloniens
grundläggning och de första expeditionerna till Delaware. Dessa bref
hafva hittills ej varit begagnade, troligen i följd deraf att de
äro skrifna på holländska. Med tillhjelp af dessa nya källor,
äfvensom af hvad som framkommit från den amerikanska sidan,
äro vi nu i tillfälle att meddela fullständigare och noggrannare
upplysningar om Nya Sveriges äldsta historia, än förut varit oss
möjligt.
Den första tanken på en svensk kolonisation i främmande
verldsdelar var, som bekant, framkastad af Willem Usselincx,
stiftaren af det svenska Södersjö-kompaniet1). Man har prisat
de frisinnade, omfattande vyer, som ligga till grund för
Södersjö-kompaniets privilegier, och tvifvelsutan taga de sig fördelaktigt
ut vid en jämförelse med den trångbröstade uppfattning, som på
den tiden rådde inom handelsverlden och särskildt inom Spaniens
och Hollands kolonialväsen. Men man får ej häller glömma, att
svenskarne i sjelfva verket gjorde en dygd af nödvändigheten,
då de öppnade sitt kompani för andra nationer; de saknade
nämligen tillgångar att af egna krafter bringa kompaniet till
stånd. Om dessa äldre kolonialplaner hafva vi ingenting nytt
att meddela. Så väl Gustaf Adolf som Axel Oxenstjerna
omfattade Usselincx’ planer med mycket intresse och understödde
hans bemödanden så mycket de kunde; men den ständiga
penningförlägenheten och de politiska förvecklingarna lade alltjemt
hinder i vägen för verkställandet af de stora planerna. Usselincx
synes ej häller hafva varit rätte mannen att förestå ett sådant
l) Usselincx var en köpman från Antwerpen, som under en längre vistelse
i Spanien och Portugal hade fått kännedom om det spanska handelssystemets
hemligheter och derpå, sedan han slagit sig ned i Amsterdam, sökte begagna
sin erfarenhet till den holländska handelns fromma. Han uppgjorde första
planen till det holländska Vestindiska kompaniet, som stiftades 1621; men
sedan han förlorat sin förmögenhet på misslyckade spekulationer, begaf han
sig åter utrikes. Han befann sig 1624 i Göteborg på resa till Danzig, då han
af Gustaf Adolf inbjöds att qvar stanna i Sverige. — Om Usselincx. se i synnerhet
Laspeyres, Geschichte der volkswirtschaftlichen Anschauungen der Niederländer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
