- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Tredje delen /
210

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

210

C. T. ODHNER.

10

andra omgifven af träsk och sandbankar l). inom deima skans
byggdes två trähus till bostad åt dem, som skulle der qvarstanna
såsom besättning, och allahanda förråd insamlades till föda åt
besättningen, dels majs, dels villebråd, såsom hjortar, vilda gäss
och kalkoner m. m. En liten trädgård lär ock ha blifvit anlagd
invid skansen. Slutligen sedan alla anordningar för de
qvarlemnade voro vidtagna, begaf sig Minuit på återvägen, qvarlemnande
en del af den ditförda lasten, att användas såsom bytesmedel vid
handeln med indianerna, samt 23 man under befäl af löjtnant
Måns Kling, den ende svensken som uttryckligen nämnes såsom
deltagande i den första expeditionen2), samt Henrik Huyghen,
hvilken synes ha varit Minuits svåger eller frände. De båda
ledarne, af hvilka den förre synes hafva haft den militära, den
senare den ekonomiska delen af styrelsen sig anförtrodd, ålades att
dels bevaka fästningen dels drifva handel med indianerna. Hvad
dessa hade att sälja var egentligen pelsverk; man har ännu i
behåll en skrifvelse af guvernören Kieft d. 31 Juli 1638 3), i
hvilken han klagar deröfver, att Minuit genom sin frikostighet
mot indianerna dragit till sig pelsverkshandeln vid Delaware.
Som Kieft i samma bref omtalar Minuits afresa från Nya Sverige,
är det sannolikt, att denna försiggått i Juli 1638.

Minuit hade skickat jakten Gripen i förväg till Vestindien,
der han hoppades kunna afsätta den från Göteborg medförda
lasten och intaga ny, och styrde derpå sjelf med Kalmar Nyckel
kosan till samma trakt, — något som Blommaert klandrar, enär
han mycket väl kunnat lemna hela den återstående lasten
åt Gripen och sjelf anträda hemfärden till Sverige kortaste vägen.
Minuit anlände med sitt fartyg till vestindiska ön S:t Kristoffer
och lyckades der sälja sin last och intog i stället tobak. Han
var redan färdig att afsegla derifrån, då han jämte sin skeppare
blef inbjuden som gäst på ett i närheten liggande holländskt
skepp, som hette "Het vliegende hert" (Flygande hjorten). Medan han
befann sig ombord å det främmande fartyget, uppväxte en häftig
orkan, "af det slag, som i Vestindien förekommer hvart 6:te

[) Angående traktens nuvarande utseende se Ferris, a. st. ss. 41 ff.

2) Sannolikt fans äfven en ock annan svensk bland besättningen. Då Acrelius
nämner en svensk prestman, Reorus Torkillus, såsom Minuits följeslagare, beror
denna uppgift sannolikt på missförstånd. Det är föga troligt, att en svensk
prest medföljt expeditionen, då denna med få undantag bestod af holländare,

3) Hazard, a. st. s. 45.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 05:12:41 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/histbib/3/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free