- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Tredje delen /
213

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Historien om Pfalzgreven Hertig Adolf Johans sista lefnadsår och familjeförhållanden. Af O. v. Feilitzen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11

KOLONIEN NYA SVERIGES GRUNDLÄGGNING 1637 —1642.

213

denne man, skrifven på holländska och dat. Vesterås den 26
Jan. 1639 A), att Kongl. Maj:t beslutit att icke allenast
vidmakthålla, utan äfven med kraft fortsätta sjöfarten på "Indien", men
som man ännu ej fått någon fullständig underrättelse om landets
beskaffenhet, (Minuit hade nämligen ej hunnit uppsätta någon
ordentlig berättelse om sin färd), vore det K. M.s befallning, att
v. Yliet skulle på Kalmar Nyckel begifva sig till "Virginien",
till de trakter, som af Minuit blifvit i K. M.s namn tagna i
besittning, samt der inhämta noggrann kännedom om landets och
invånarnes beskaffenhet, ty det vore K. M.s afsigt att låta
bebygga landet med svenskt folk. Man vidtog äfven anstalter för
att skaffa nybyggare. Först sökte man vinna ändamålet med goda
ord och öfvertalningar, men folket synes i början ha hyst
motvilja för den långa sjöresan och det aflägsna, af hedningar
bebodda landet. Det heter nämligen i regeringens skrifvelser till
landshöfdingarne i Elfsborgs och Värmlands län2), att ingen
godvilligt erbjudit sig att medfölja kapten van Vliet till Nya Sverige;
det vore derför regeringens befallning, att de skulle gripa sådana
gifta knecktar, som antingen förrymt sin tjenst eller på annat sätt
förbrutit sig, och dem med hustrur och barn öfversända till Nya
Sverige, under löfte att inom två år få återvända hem; dock
skulle detta ske "med fog och discretion", så att icke upplopp
deraf förorsakades. Men ännu svårare var det att i dåvarande
betryckta tider skaffa penningar till den nya expeditionen. Man
tänkte redan nu på att låta Skepps- och Söderkompaniet med
sitt kapital ingå i det nya kompaniet och att gifva detsamma
monopol på tobakshandeln. Dessutom sökte man förmå Blommaert
och de öfrige holländske delegarne till nya penningbidrag 3).

Men de holländske delegarne i kompaniet voro ingalunda
lika villige som de svenske att fortsätta företaget. De hade
nämligen hufvudsakligen betraktat detsamma såsom en affär; de
klagade nu, att det icke blifvit affärsmässigt skött, utan tilltagits
i så stor skala, att det icke burit sig; det hade varit ledt mindre i
delegarnes än i svenska kronans intresse, och derför borde’ denna
åtaga sig en del af kostnaderna. Dessutom var Minuit nu borta

Amiralitetets registr. i Sjöförvaltn.s arkiv.

2) Dat. d. 7 o. 8 Aug. 1639: registr. Handl. rör. Skand. Hist. XXIX, s. 210.

3) Fleming till Spiring och Blommaert d. 8 Juni 1639; Flemings memor,
för Mårten Augustinsson d. 28 Fehr. s. å. Ox. saml.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:02:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/3/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free