Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Historien om Pfalzgreven Hertig Adolf Johans sista lefnadsår och familjeförhållanden. Af O. v. Feilitzen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
C. T. ODHNER.
10
Emellertid hade den andra svenska expeditionen efter en
snabb resa den 17 Apr. 1640 anländt till Kristina. Här befans
det af Minuit grundade nybygget ännu väl behållet. Visserligen
uppgifves det i guvernören Kiefts berättelser till Vestindiska
kompaniets styrelse, att nybyggarne i Nya Sverige, då de på ett
helt år icke afhört något hemifrån, varit mycket nedslagna samt
till och med beslutit lemna platsen och begifva sig till Nya
Amsterdam; ändtligen hade, dagen innan detta beslut skulle
sättas i verket, ett svenskt fartyg dit anländt. Men härmed
stämmer icke rätt väl samme Kiefts klagomål, att det svenska
nybygget inom IV års tid tillfogat Vestindiska kompaniet
afbräck för 30,000 fioriners värde, ty detta utvisar ju rätt mycken
lifaktighet hos detsamma1). Från nybyggarne sjelfva saknas
alla uppgifter, huru de tillbragt tiden sedan Minuits afresa;
från denna tid hafva vi icke funnit mer en ett skriftligt
minnesmärke, nämligen en haliför multnad "Schuldt Boeck" eller
räkenskapsbok, förd af H. Huyglien från år 1638 2). Vare härmed
huru som hälst, den nya expeditionens ankomst kunde ej annat
än styrka det svenska nybygget vid Delaware. De nykomne
utvandrarne synas dock hvarken hafva varit många eller af bästa
slag. Åtminstone klagar den nye kommendanten, Peter
Hollender, i sina bref till kansleren, att nybyggarne voro för få och
dertill föga skickliga i jordbruk och hand slöjd: "man soll kein
dummer, gemeiner volk in ganz Schweden finden als die so
nun hier sind", säger han. Äfven af husdjur vore allt för få
medförda. Dertill kunde den nye befälhafvaren ej väl förlikas
med dem, som dittills haft ledningen i Nya Sverige, Kling och
Huyghen. Denna oenighet yppade sig genast efter den nya
expeditionens ankomst, när det blef frågan, hvilken hållning man
borde intaga gent emot de å Fort Nassau stationerade
holländarne. De förre befälhafvarne ville, att man skulle använda
våld, i fall liollänarne lade några hinder i vägen för de svenske
nybyggarne, men den nye kommendanten föredrog i enlighet
med sin instruktion att i det längsta gå till väga med lampor.
Då han den 21 April i slupen begaf sig på väg uppåt floden
och passerade Fort Nassau, blef han der emottagen med tre
Hazard, a. st. ss. 50, 56, 57.
2) I Riksarkivet. Räkenskaperna äro af enklaste slag oeli lemna inga
närmare upplysningar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
