- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Tredje delen /
219

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Historien om Pfalzgreven Hertig Adolf Johans sista lefnadsår och familjeförhållanden. Af O. v. Feilitzen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11

KOLONIEN NYA SVERIGES GRUNDLÄGGNING 1637 —1642.

219

skott, men gjorde icke något försök att besvara fiendtligheten,
utan fortsatte lugnt sin färd. Han inköpte nu af indianerna
landet högre upp och uppsatte här, omkr. 8—9 mil ofvanom
Kristina, tre gränspålar; den fjärde restes sedermera ett stycke
nedom skansen 1). När han den 25 April vände tillbaka från
sin färd, lade han sig för ankar utanför Fort Nassau och sände
bref i land. Han fick denna gång intet svar, men sedermera
afgåfvos nya protester från holländarnes sida, hvilka förklarade
sig vara egare af hela flodområdet, och ännu en gång blefvo
skott aflossade efter den svenska slupen. Några vidare
kollisioner med holländarne omtalas icke i de bref från Hollender,
som ännu finnas qvar och af hvilka det sista är skrifvet i Dec.
1640 2). Förmodligen har både Sveriges aktningsbjudande
politiska ställning och det då rådande goda förhållandet emellan
Sverige och Holland bidragit att skydda den svenska kolonien
emot det eljest tämligen hänsynslösa V estindiska kompaniet.
Mindre hänsyn visade kompaniet mot engelsmännen: då ett
sällskap af 60 personer från Nya England 1641 slog sig ned på
östra sidan af Delaware, blefvo de af holländarne öfverfallne
med våldsamheter och störde i sin handel med indianerna3).
Svenskarne åter skyndade att af indianerna inköpa den trakt,
der engelsmännen slagit sig ned, ja, en sträcka af omkr. 12
tyska mil på östra sidan, från kap May räknadt. På den vestra
sidan hade de 1642 redan inköpt hela sträckan från kap
Hen-loopeii till Trentonfallen, utgörande tillhopa 30 tyska mil, med
rättighet att inåt landet utbreda sig så långt de behagade 4).

Hvad som för öfrigt tilldrog sig i den svenska kolonien,
medan den stod under P. Hollenders befäl, eller från April 1640
till Febr. 1643, är obekant. Den enda uppgift, vi för öfrigt
kunnat finna derom, är en ur amerikansk källa hämtad, att en
allmän sjuklighet år 1642 rådde bland nybyggarne vid Delaware,
både de holländske och de svenske5). Bättre känna vi, hvad som

*) Det var sannolikt nu, som landet intill Trentonfallen inköptes; dessa
ligga väl något mer än 9 tyska mil från Kristina, men beräkningen kunde
icke vara så noga. Jfr s. 209 (13).

2) P. Hollender till kansleren d. 13 Maj, 8 Juni och 3 Dec. 1640. Ox.
saml.

:i) Hazard a. st. ss. 58, 59, 62. Jfr dock Ferris, a. st. s. 55.

4) Detta kan slutas af guvernören Printz’ instruktion 1642 § 5 o. 6.

5) Hazard, a. st. s. 62, efter Winthrops Journal. (W. var engelsk guvernör
i Nya England vid denna tid.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:02:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/3/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free