Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Historien om Pfalzgreven Hertig Adolf Johans sista lefnadsår och familjeförhållanden. Af O. v. Feilitzen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39 SOMMARFÅLTTÅGET I BRANDENBURG 1 67 5. (STAHLS BERÅTT.) 275
emedan Hans höggrefl. Excell. af opasslighet nödgades qvarstanna
i Stettin. Här inträffade genast den motgången att landet var
alldeles tomt på folk och intet bröd till finnandes, ej heller
något gräs på marken, utan nödgades vi för att uppsöka
lifsmedel för armén marschera vida omkring, såsom synes af
kartan; Generallöjtnanten gick med cavalleriet den 2 Maj öfver
Stendel till Nen Puppin, Fältmarskalken den 9 dito med
infanteriet öfver Löcknitz, der artilleriet redan var. Yi Gen.
Majorer varnade i god tid derför, förklarande att arméns
undergång skulle oundvikligen blifva en följd deraf, och hr
Fältmarskalk Mardefeldt låt skriftligen och utförligen genom hr
Wolffrath framställa detsamma för Hans höggrefl. Excell: från
hufvudqvarteret i Plöwen vid Löcknitz; dessutom hade jag redan
förut ridit från Löcknitz till Stettin för att till Hans höggrefl.
Excell: inrapportera artilleriets stora nöd; vid detta tillfälle voro
Hans Excell:, #hr Fältmarskalken Mardefeldt och Gen:
Krigs-Commissarien Orenstedt närvarande. Men Hans höggrefl. Excell:
kunde ej göra mera till saken än att gifva mig 400 Rdr
till förskaffande af trossvagnar, hvilket af hr Fältmarskalken
och hr Gen: Krigs Commissarien kan intygas. Under marschen
var bristen på bröd och fourage störst i början, då i följd deraf
många artillerihästar störtade och en mängd af artillerikuskarne
rymde. I lika måtto klagades vid cavalleriet, enligt Gen.
Löjtnantens skrifvelse angående orsaken hvarför han ej kunde
anskaffa några artillerihästar.
Fältmarskalken höll ock sträng disciplin, och redan i början
af marschen utsåg jag 3 kuskar, som af en prest voro
falske-ligen anklagade och dömda i ståndrätt, den ena till galgen, de
andra till gatlopp; men som prestens hustru betygade de
anklagades oskuld, blefvo de benådade till lifvet, dock måste de,
emedan de hade stulit bröd i kyrkan, alla tre springa gatlopp.
Jag kan tillfyllest bevisa att jag hållit god disciplin fastän allt
mitt folk var unga och odisciplinerade karlar. Huru det
tillgått vid cavalleriet, känner jag ej, emedan jag ej såg detsamma
ifrån dess uppbrott från Stettin och till den 15 Juni; men det
kan jag med visshet säga att jag aldrig sett någon af folket
plundra, ej heller har jag utom städerna sett något som var
värdt att taga med sig, undantagandes något hö och halm; ty vi
voro förbjudna att taga boskapen, som också var bortdrifven till
morasen; hästarne hade vi visserligen tillåtelse att taga, men
de voro mestadels med herdarne bortsända till Sachsen eller
Magdeburger-trakten. Husen saknade fenster och af husgeråd
fanns intet annat än simpla bord, bänkar och sönderhuggna kistor.
I de öppna städerna hade endast få af invånarne qvarblifvit
såsom väktare. På de orter, der jag hade något att säga, såsom
Nauen och Oranienburg, lät jag skydda allt, undantagande
spanmål och öl, hvaröfver Proviantmästarne disponerade; sjelfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
