Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigt af den polska litteraturen med särskildt afseende på den svenska historien. III. Af Xaver Liske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
polsk litteratur rörande sveriges historia.
311
tillbaka i delo med prins Joban. Prinsen genomskådade ock
kurfurstens afsigter, men handlade ingalunda visligt, då han helt
och hållet ville afbryta sina förbindelser med det preussiska
kabinettet och till och med lade den svenske residenten till last
att han umgicks med Hoverbeck, på grund hvaraf han också
anhöll hos svenska hofvet om afsändandet af en annan agent
till Polen.
Å sin sida skickade Hoverbeck till Berlin de mest
ogyn-samma underrättelser om prinsen, och, när utsigterna för denne
stälde sig något fördelaktigare, undandolde han aldrig att i sina
depescher uttrycka sin sorg deröfver, ett bevis att äfven
kurfursten åsåg Jakobs kandidatur med oblida ögon. Oaktadt
prinsen skickade en gesandt till Sverige, underlät han dock att
skicka någon till Berlin eller Cleve och underhöll ej heller
någon korrespondens med kurfursten, fastän det kejserliga
sändebudet, som understödde prinsens val, uttryckligen yrkade derpå.
Den af prins Jakob till det svenska hofvet skickade
agenten, baron Moerentz, svensk till börden och österrikisk öfverste,
anhöll utan vidare omständigheter om öppet understöd för sin
herre och blef äfven på bästa sätt mottagen af den svenske
konungen och kansleren. Men å ena sidan trädde honom snart
Sacken i vägen, hvilken erkändes såsom republikens
utomordentliga sändebud, å andra sidan bereddes honom svårigheter af
Winkler, den brandenburgiske kurfurstens sekreterare. Den
svenske kansleren hade intet förtroende för berliner-kabinettets
afsigter, anade eller kände till Ludvigs af Baden kandidatur och
uppdrog åt Poins att utforska Winkle*, hvilken återigen var
angelägen att lära känna det svenska hofvets afsigter i afseende
på förevarande valangelägenheter.
Polus yttrade derför till Winkler, att prinsens yttre icke
behagade polackerne, att prins Alexander hade ett förnämligare
utseende men’ lede af sinnesslöhet (égarement d’esprit), att
Sverige således ansåge prins .Jakob fö* den lämpligaste
kandidaten på grund af hans lugna lynne. Markgrefvens af Baden
kandidatur åter förkastade Polus helt och hållet, ty om denne erhölle
den polska kronan, så vore’ alla grannstater tvungna att hålla
sig på sin vakt, då markgrefven såsom en energisk, krigisk man
alltid skulle söka sysselsättning för sitt krigiska lynne; vidare
tillade han, att man hörde talas om flere kandidater, såsom her-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
