Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigt af den polska litteraturen med särskildt afseende på den svenska historien. III. Af Xaver Liske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
polsk litteratur rörande sveriges historia.
311
alliancens intresse utsprida underrättelser om de moskovitiska
framgångarne vid Östersjön. Hvad det parti angår, som med
dessa på samma gång stolta och. enträgna anbud skulle vinnas,
så visade sig detta, för så vidt det representerade konungen
sjelf, beredvilligt att lyssna till czarens propositioner. Förr än
republiken något visste om den tilltänkta moskovitiska alliancen
och planen att indraga henne deruti, gingo redan agenter fram
och tillbaka, så öfverste Heins öfver Kamieniec Podolski, så
Patkul mellan konung August och Peter. Efter
lubliner-riks-dagens afslutande trädde denna angelägenhet i ett nytt skede.
Under de sista dagarne af Augusti, just i det ögonblick, då den
storpolska konfederationen och de svenska anspråken stodo i
begrepp att taga en så plötslig tillväxt, erbjöd czarens sändebud,
Dolgorukow, i sin herres namn 12,000 man hjelptrupper och några
millioner rubel såsom lån åt republiken Detta anbud
tillbakavisades höfligt af republikens kanslerer till följd af de då just
pågående fredsunderhandlingarna med den svenske konungen.
Men, såsom bekant är, kände sig ej konung August bunden af
republikens beslut och afsigter. Sålunda obekymrad om de
polska skruplerne och polackernes motvilja, skickade August i
största hemlighet till czar Peter tvenne af sina agenter: hofrådet
Witzleben och öfverste Arnstädt 2). Dessa hemliga förhandlingar
blefvo likväl röjda och stötte öfverallt på stora svårigheter. Till
börja med voro Englands, Hollands och Österrikes representanter
emot saken. Alla, Robinson, Kranenburg och Zinzendorf,
bemödade sig att bringa till stånd ett fredsslut mellan August och
Carl, utan att Ryssland deri behöfde deltaga. Men ännu
kraftigare uppträdde mot detta förslag polackerne sjelfve, icke ens
konung Augusts ifrigaste anhängare undantagne. Svenskarne
kände till denna motvilja och begagnade sig skickligt deraf.
I den förtroligare korrespondensen mellan grefve Piper och
prim as framträder tid efter annan tanken på en svensk-polsk
alliance emot Ryssland. August längtade såsom efter sin salighet
efter rysk hjelp, men till och med sådana hans anhängare som
skattmästaren Przebendowski3) och
marienburger-wojwodenKczew-ski ville icke höra talas om förbund med Ryssland och voro till
*) Menschens bref till den danske konungen d. 3 Sept. 1703.
2) Meuschens bref till densamme d. 6 Sept. 1703.
3) Meuschens bref till densamme d. 4 Okt. 1703.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
