Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigt af den polska litteraturen med särskildt afseende på den svenska historien. III. Af Xaver Liske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
»XAVER LISKE.
224
Hemma söker han på hemliga vägar ställa sig in hos de
främmande ministrarne, visar dem protokollet öfver sina
förhandlingar med Ryssland. Hos turkarne har naturligtvis hans kredit
sjunkit. Af Engeströms utlåtanden hos oss likasom äfven af de
ministeriela åtgörandena synes man dock kunna sluta att
konungen af Sverige fasthåller tanken att sluta sig till den stora
alli-ancen mellan Turkiet, Polen, Preussen, Holland och England
för att bevara freden och oberoendet, men hvartill det väl ej
förr torde komma än freden mellan Ryssland och Porten blifvit
afslutad, hvarom, såsom det höres, man åter hyser förhoppningar."
Den 1 Jan. 1791 skrifver Stanislaus August:
"Från Sverige hafva vi af d. 10 Dec. underrättelse om att
konungen af Sverige hos Ryssland yrkat på en gränsereglering,
hvarefter skulle afslutas en subsidie-alliance. Imellertid har
han ännu väntat på svar ifrån Berlin och London, om han ej
derifrån skulle kunna erhålla säkerhet om fortsatta turkiska
subsidier."
För öfrigt finnes ej något i konungens korrespondens, som
har afseende på den svenska historien, fastän denna brefvexling
sträcker sig öfver en lång tid. Konungen hade under den
följande tiden att lida så många bekymmer i sina egna
angelägenheter, att lusten förgick honom att sysselsätta sig med andras.
Oomnämdt bör jag här ej lemna att förra året (1875)
utkom i Posen i polsk öfversättning grefve Lars Engeströms
"Minnen och anteckningarhvilket arbete sträcker sig till d. 31
Dec. 1800 och i den polska pressen mottagits med stort bifall.
Vi hafva näppeligen under denna tid haft någon ädlare och
Polen mera tillgifven vän än grefve Engeström såväl under hans
gesandtskapstid vid hofvet i Warschau som äfven sedermera, så
att vi polacker räkna honom såsom till hälften vår egen landsman.
Om jag ännu till det sista afslutar denna så långt utspunna
tredje afdelning af min öfversigt med att ytterligare omnämna
tvenne arbeten, så sker detta mera för fullständighetens skull
än för att den svenska historiografien i dem skulle finna något
synnerligen nytt.
Det första af dessa arbeten bär titel J. T. Glembocki,
Napad Karola Giistawa Smedakiego na Polske 1655—1657
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
