Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några anteckningar om våra historiska folkvisor. AF R. Bergström - I. Axel och Valborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
ANTECKNINGAR OM SVENSKA HISTORISKA FOLKVISOR.
427
Ville man antaga, att det från början stått svartmunlz och
svartmnnksMoster, så hjelper det icke, emedan benediktinerna
icke hade rätt att hålla skriftermål eller utföra andra presterliga
förrättningar. Antager man, att det stått chorsbroder, så svaras,
att chorsbröderna icke bodde i kloster. Då dominikanorden
(stiftad 1215) icke kom till Norge förr än 1230, måste en visa, der
en dominikan (på danska: Sortebroder) spelar en vigtig roll, vara
diktad efter den tiden. Och icke nog dermed. I visan åkallas
Sankt Birgitta, mer än sannolikt det svenska helgonet, och icke
det obetydliga irländska af detta namn. Birgitta blef icke
kanoniserad förrän 1391, och behöfde äfven som förklaradt helgon
någon tid på sig för att "tränga igenom". Yisan har dermed
blifvit framflyttad till minst omkring 1400, om man också icke
fäster sig dervid, att drägt, skick och seder der peka mot slutet
af medeltiden, liksom lifvet på riddarborgar, riddarstriden till
häst, jagten på rådjur — som aldrig funnits i Norge! —
grefvar och hertigar på danskt-tyskt ursprung.
Men ändå längre tör hon kunna flyttas framåt, så att man
frestas göra en gissning, antydd redan hos E. Fant, hvilken för
Valborgsromansen till de visor, som "vid reformationens början
beredde den nya läran insteg hos det svagare könet", eller hon
skulle vara en tendensdikt. Informationen framkallade i
Tyskland och i Schweiz en ganska rik litteratur af flygskrifter,
satirer och paskill, i hvilka missbruken inom kyrkan angrepos, och
der påfven och kardinalerna, biskopar, prester och munkar samt
lifvet inom kyrkan och klostren gjordes till föremål för gyckel
och hån. Äfven i Skandinavien visade sig sådana skrifter, af
hvilka flere voro mycket talentfulla. Andamålet med vår visa
skulle då hafva varit att bekriga den orimliga lagen om gudsif,
hvilken den påfliga kurian stiftat, "såsom otaligt annat mot
skrifven och oskrifven lag, ja, mot sjelfva den guddomliga lagen,
af ren högfärd och lust att herska öfver samveten"2). Denna
lag, hvilken åtminstone en gång med éclat blifvit tillämpad i
vårt land, nämligen då hertig Valdemar skilde sig från sin hustru,
marsk Torgils Knutssons dotter, — för att än en gång åter-
*) K. Collet, Oversigt af Norges rigtig este Hvirveldjur. Chra 1871.
Bohusläns natur lärapar sig föga bättre än Norges för detta finlemmade och
ömtåliga djur.
2) O. Celsius.
Hist. Bibliotek. Ny följd. I. 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
