Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af historiska arbeten - 1) Den med sköldebref förlänade men ej å riddarhuset introducerade Svenska Adelns Ättartaflor. Af G Djurklou
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samhällsställning, utan försvinna bland ofrälset, och detta kanske ej så mycket
på grund af personlig oförmåga, som icke mer af det skäl, att de
saknade det stöd, en mäktig frändekrets ensamt kunde lemna. Hvart
vi än vända oss under medeltiden, är derföre kunskapen om ätt och
slägtförbindelser af oberäknelig vigt och utan tvifvel är det för
häfdeforskaren en stor olägenhet, att de talrika och vidt spridda
urkunderna icka kunnat göras lättare åtkomliga, så att de män, som
begåfvats med det egendomliga tålamod, ett sådant utredande kräfver, kunnat
egna denna gren af historisk forskning en vidsträcktare uppmärksamhet.
Frälseinstitutionen framkallade skilnaden emellan frälsejord och
skattejord, en skilnad, som ursprungligen berodde på jordegarens
egenskap af frälse eller ofrälse. Skattejord i frälsemans hand öfvergick
till frälse, och då rusttjensten kunde förskaffa skattebonden frälsefrihet,
fick den sålunda från en del skatter befriade jorden - alldeles fri
var den icke - en benägenhet att vexa alltför mycket på kronans
och de skattdragandes bekostnad. Det blef således nödvändigt att sätta
en gräns härför, och försök dertill förekomma ganska tidigt. Men
först genom drottning Margarethas räfst uppkom en bestämd skilnad
mellan frälse och skattejord. Den förra kunde icke utan särskildt
begifvande af konungen och riksens råd ökas, och för vinnande af
ärftlig frälserätt fordrades skriftligt tillstånd. Detta gälde oftast vissa
i brefvet namngifna gårdar eller arfvegods i allmänhet och åtföljdes
vanligen af uttryckligt förbud att köpa skattegods samt mot
medeltidens slut äfven köpstadsgods. Dylika frälsebref, när de lemnades
förut ofrälse man, förenades småningom med ett för honom och hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
