- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Tredje delen /
viii

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af historiska arbeten - 1) Den med sköldebref förlänade men ej å riddarhuset introducerade Svenska Adelns Ättartaflor. Af G Djurklou

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

besegla bref och handlingar med sina sköldemärken. De synas således
fått gå och gälla för frälsemän, och kunna derföre anses såsom första
stymmelsen till senare dagars obesutna frälse. [1]— Men härmed må
nu vara huru som helst, säkert är, att i slutet af 1400-talet
frälserätten mångenstädes var oviss, och till ett bevis derpå torde följande
bref (Lars Sparres afskriftsband J. 6 f. 310, i Biks-Ark.) få anföras:
Jak Arffuidh Trolle i Berqwara kännes och witerligit gör
i thenna skrift att iak rätteliga ransakat och uthledt haffuer
och är mik sielff witterligit att Bencht Horkarl war i konungh
Erichz och konungh Christophers tijdh länsman öffuer
Kindhewals häradh öffuer 40 åhr, och åtte han en gård i Marklandhe
och hafdhe honom frij af härskapet emädan han war länsman;
sedhan han dödh bleff, ärffdhen hans dotter Johanna och fick
hon en frijboren frälsesman, heetandes Biörn Qloffson i Ulffwätorp,
och tå frälste han hennes godz medh sinna, som står i lagen i
konungzbalken i thet 21 Cap.; thenne gårdh hafdhe han i
frälse emädan han leffdhe, och affladhe han ett barn medh
före:da Johanna och heet Margreth; thenne fick frijboren man
Oloff Månsson i Liungzåker; sedhan före:de Biörn bleff dödh,
fick hun en min faders swänn heet Jäppe Skoning, bleff och
länsman ther i häradh öffuer 30 åhr, ok haffdhe och samma
gårdhen i Marklande frij för ali skatt, effter thet at före:de
Marklandhe gårdh war kommin så i frälse som föreskrifuit
står. Sedhan föll före:da Johanna en gårdh till arffz effter
hustru Ingeborgh, Per Sonasons i Ollarydh, huilken gård som
före:da Jäppe Skoning och Johanna frij haffde och eij kom
eller i skatten och eij heller i hoffuud summan i månge åhr
tillförendhe och eij heller sedhan; item sedhan före:de Jeppe
Skoning fick före:de Johanne, tå giorde min fadher medh
honom ett gårdabythe i så måtto att min fadher fick aff
hans hustru Johanna then gården i Marklande och fick (hon)
igen then nordesta gårdhen i Liungzåker, och war then gården
skattat XXX mark bättre än then andra i Marklandhe, huilka
före:da gårda Liungzåker och Ollarydh med annat mere godz
iak haffuer köpt aff före:da Johanna och af frijboren qwinno
hennes dotter hustru Margreth Biörnsdotter, som mine
kiöpebreff her widher hängiandes lydha och innehåldha. Eij kunnä
och thet godz Johanne komma i skatt för Jeppe Skoning skuldh


[1] Det obesutna frälsets uppkomst räknas vanligtvis från k. Johans adelsprivilegier
af 1569, der frälseman, som ej mäktade att utgöra rustning för sina gods, ålades
sälja dem till närmaste fränder, dock utan att derföre förlora sköld oeh hjelm.
Men utan tvifvel har denna likasom så många andra föreskrifter endast afsett att
lagfästa en redan befintlig praxis.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:02:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/3/0446.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free