ix (Historiskt bibliotek / Tredje delen)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af historiska arbeten - 1) Den med sköldebref förlänade men ej å riddarhuset introducerade Svenska Adelns Ättartaflor. Af G Djurklou

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för then skuld han war en tiänste swän; högboren furste konung
Karls tiänare Bencht Kämpe fick en frijboren qwinna i Wässbo och
war sielff ofrälse och fick wäll 1½ hundradh gårda[1] och haffuer
them i frälsse med henne, thesslijkess Christiern Drake [2] fick
her Gösta Olssons stymodher, gambla Hans Krusä hustru
Ingeborgh i Kedhelundha, och wore the sielffua ofrij och haffdhe olle
geffwet (= alle giffwet?) allt theres godz i frijheet och i frälse;
och äre och månge andra i Swerige, som iak eij will
benämpna, som thetta samma haffwa niutit ok än niutha. —
Schriffuit i Berqwara, anno Domini mcdlxxx sexto, fredagen
effter quasimodogeniti. (D. 7 April 1486.)

Detta bref visar tillräckligt att jemte det på urminnes häfd
grundade och det lagligt bebrefvade äfven funnits ett usurperadt men
likväl ostördt frälse, och detta befann sig i ständig tillväxt. Skilnaden
emellan det ringare frälset och det förmögnare ofrälset var också i
slutet af 1400 och hela 1500-talet igenom i mera aflägsna landsdelar
nästan omärklig. Deras seder och lif förete inga i ögonen fallande
olikheter, och — så gerna vi än skulle vilja prisa »den gamla goda
tiden» — samma råhet, samma oseder, samma brott förekomma hos
båda, och i bådas hemlif röjer sig samma moraliska slapphet, som
ständigt påtvingar frälsemännen oväntade mågar och sonhustrur. [3]
Bönder och bondesöner finnas ofta ingifta i goda frälseätter, och så
väl frälseransakningarna — synnerligast under konung Johan III:s
regering — som enskilda gods- arfs- och bördestvister, som pågå långt

[1] Bör väl läsas »ett halfft hundradh», ty ett sådant skrifsätt är ej ovanligt.

[2] Christiern Drake, som af några uppgifves vara en dansk man, blef
stamfader för Vestbo-Drakarne, hvilka icke må förblandas med dem i Sunnerbo, som
äro äldre. Båda dessa ätter utslocknade ungefär samtidigt såsom frälse, men torde
kanske ännu i dag fortlefva i ofrälse.
[3] Då vi våga framkasta en så grof beskyllning, måste vi äfven anföra några
bevis derpå. Så t. ex. upplyser ett tingsbevis af Håkan Bengtsson i Hinsekind,
Hartman Segebadd (von Segebaden) m. fl. (R. A. J. 6 f. 279) om den här ofvan
nämnda hustru Ingeborg i Källunda, att hon och hennes son Lindorm Kruse stulit
några lefvande svin från en bonde. Lindorm hade dödat dem med en yxhammare
och hustru Ingeborg stuckit dem och saltat fläsket. Stölden upptäcktes, bonden
fick salt fläsk för lefvande svin och på hans och hela tingsmenighetens förbön
lyckades Arvid Trolle att värja deras lif. För denna hjelp gaf hustru Ingeborg
Arvid sin gård i Vellersten och Lindorm honom bref på allt sitt blifvande arf. Till
detta bevis på småfrälsets »enkla seder» och det högre frälsets »oegennytta» kunna vi
tillägga de redogörelser, som klagomålsregistren i Kammar-Arkivet lemna för bland
andra Krabbe Pedersson Hård, som enl. Olof Arwidssons relation »hafuer stor
clagemål på sig för at han haffr handiet som en förtuifflet bösuiet». Flera exempel
derpå angifvas men med tillägg »och thet är icke tusendelen aff hans handell» ehuru
relationen omnämner hemgång, krossade armar, hugg och slag m. m. I en odaterad
frälselängd från 1570 eller 80-talet (R.A.) finnes för Krister Persson (Hjort) till
Hattsjöhult följande enkla men upplysande anteckning »Tacketjuff til galga och
gren». De förfärliga brott af allehanda slag, för hvilka hans broder, den med
många förtroenden hedrade Ulf Persson till Flishult och dennes son Knut Ulfsson samt
flera af döttrarne beskyldes, vilja vi ej ens omnämna, och huru vanligt det var, att
frälsejungfrur och frälseenkor »försågo sig», derom kan bland andra Nils Henrikssons
fiälseransakning lemna upplysning.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 07:02:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/histbib/3/0447.html

		Historiskt bibliotek / Tredje delen / ix (1875-1880) With: Carl Silfverstolpe Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|