Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af historiska arbeten - 1) Den med sköldebref förlänade men ej å riddarhuset introducerade Svenska Adelns Ättartaflor. Af G Djurklou
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett exempel derpå. På Gårdsby kyrkogård i Wärend finnes en
minnessten öfver Benedictus Johannis, fordom pastor derstädes, och
stamfader för friherrliga ätten Leijonhielm (N:o 142) och adliga ätten
Ekehielm (N:o 380). På denna sten ses ett inhugget vapen, som, så
konstlöst det än är, omisskänneligen visar i skölden en afhuggen
ekegren med 3 qvistar, hvar med sitt ållon,[1] och deröfver läses följande
inskrift: »Insign. Baziorum ante 100 AN.» Stenen restes år 1628 af
herr Benkts söner Johan, sedermera biskop i Vexiö, och Jöns,
kyrkoherde i Svartarp. Samma vapen, som det här inhuggna, fördes
dels af den gamla Haleby-slägten, introducerad under N:o 42 med
namnet Ållongren i Östergötland, dels af den ointroducerade
Våla-slägten; men att Bazarne, som af Hyltén-Cavallius räknas till de
förnämligaste Virda-ätterna, varit en utgrening från någon af dessa, vilja
vi ej påstå. Emellertid och ehuru 100 år här kan vara numerus
certus pro incerto är det dock möjligt att skriften tyder på ett omkring
100 år före 1628 vunnet adelskap. Uppgiften förtjenar i alla
händelser att så mycket mer beaktas, som prester af adlig börd eller med
adelsgiften alldeles icke äro sällsynta i Småland och ej heller i
Vestergötland under konung Gustafs och hans söners regering, ehuru man
ännu vet allt för litet om dem. En herr Peder Bengtsson (Hård af
Thorestorp N:o 60, ehuru ej upptagen på Riddarhusgenealogien) är
pastor i Villstad 1541 och 1545, en Erasmus Trugilli (flygande skäkta)
i Tranemo 1598 och herr Peder i Hofmanstorp [2], herr Jakob i
Hvitaryd samt herr Thorkel Persson i Dädesjö nämnas bland de adelsmän
i Småland, som försummat sin rusttjenst 1562 och 63. (K. A.) År
1576 får herr Peder Johannis i Tolg (Toftenäsbref) frihet från
»rosstienst» för de gårdar han ärft efter sina föräldrar, och på Bockboda
frälsehemman framställa omkr. 1570-1600 prester i Sandsjö och Eörlösa
bördsanspråk, åberopande sina förfäders frälsegifte. Man kan häraf
se att utredandet af slägtförhållanden är en ganskä god väg att komma
på det klara med icke blott frälsets personer utan äfven dess gods,
och att med afseende på den urgamla bördsrätten ätteforskningen är
af vigt för lösandet af till och med rent kamerala frågor.
Aflägsenheten från alla urkunder och de ofullständiga
anteckningar, som under en förfluten, för forskning mera gynsam tid, kunnat
samlas, förmena oss nöjet att egna den ointroducerade adelns
ättartaflor någon egentlig granskning[3], men då här och der några
förklarande tillägg eller enkla anmärkningar kunnat göras, torde de ock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
