Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af historiska arbeten - 3) Sveriges Ridderskaps och Adels Riksdags-Protokoll. Af O. v. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43 SVERIGES RIDD. OCH ADELS RIKSDAGSPROTOKOLL 16 52–16 55- XLIII
ban inthet är bastant, ij wärkett», och man skulle knappt, då man
läser detta protokoll, tro att anfallet på Köpenhamn ännu i sex år
skulle låta vänta på sig.
Den betydenhet, som dessa enskilda öfverläggningar med K. M:t
ega för riksdagen visas bland annat deraf, att riksdagens gång,
särskildt adelns öfverläggningar inom ståndet, för utskottets
sammankomster under flera dagar afbrytas, såsom ses af ståndets protokoll den 4
Nov., der det säges att »H. Landtmarskalken lät förnimma orsaaken
wara det dhe någre dagar haa innehållit med conferentier, att
Uth-skåttet har ij medlertidh opwachtat K. M:z willje».
Men vid sidan af det som närmast rörer bestämmandet af hvad som
skall göras för krigsmaktens upphjelpande och de dermed förenade oneras
fördelande framträder allt mera trängande besvarandet af den fråga, hvilken
K. M:t framstält derom huru de besvär och den tunga, hvaröfver adelns
skattebönder klagade, skulle afhjelpas, särskildt den tunga
dagsverksskyldighet, hvaraf de på flera håll trycktes, hvilken dagsverksskyldighet
väl blifvit reglerad genom en af K. M. faststäld ordning, men som
dock i sin tillämpning ej visat sig å någondera sidan tillfredsställande,
och hafva öfverläggningarna härom i socialt, historiskt och
statseko-nomiskt hänseende det allra högsta intresse. Såsom en serdeles
karakteristisk bild af discussionerna i dessa angelägenheter kan anföras
följande från öfverläggningen på riddarhuset den 16 December:
»taltes om expedient att sökia uthi Skatteböndernes dagzwärken.
effter K. M:tz befallningh, som hadhe daghen tillförende den 15 Dec.
kallat H. Landtmarsk. på Slottet och begärt att sambla där oppe flere
thil hopa, thå K. M:t hade talt medh them om en moderation, icke
så att K. M:t wille sitt mandat förringa, men emädan någre skäl
kunde finnas på Böndernes sidha, däm man icke så nogha hade
aff-weetat, thy wore icke oskäligt att taga i betänkiande. Beswären
be-stodhe i Dagzwärkens myckenhet och synnerligh i the peng:r i stället
att uthgöra; och wore the, som bodde långt bårt och i magre orther
owane här wedh. Discursen war omsidher, doch the andre godhe
herrars meningh och betänkiande oförgripelighit, fallen på en moderation
af 3;ie partlien, nempl. 12 drängedagzwärken och 6 ökedagzwärken.
Detta togz ad referendum och begärthe H. Landtmarsk. att the godhe
herrar wille thetta allt öfwerwägha. Sadhe thertill, att wij moste så
lagha, att K. M:t, cujus est ferre leges, icke rescinderar thet igen,
efter thet är något nytt. H. K. M. wille för den skull hafwa
bönderne med Adelen thill samtaal. H. Landtm. undanböjde detta och
begärthe att K. M. icke wille thillstädja med them såsom oförståndigt
fålk at disputera. Där på K. M:t sadhe: Jagh moste jagh käpla (!)
med them, thet kunnen J ock göra». — — — — — — — — —
»Effter middhagen kom Adelens uthskåt opp och talte à part med
RikzCanzleren, hwilken fuller i begynnelsen myckitt föll allmogen bij,
men sedhan II. Landtm. remonstrerade alla the inconvenientier thärpå
fölgde, tog RikzCanzl. wäl wedh sigh». Rikskansleren underhandlar
derefter med de inkallade bönderne, men ehuru han då ej kominer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
