Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af historiska arbeten - 3) Sveriges Ridderskaps och Adels Riksdags-Protokoll. Af O. v. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXXVIII
granskningar och anmälningar.
50
Särskildt yrkas att man ej må till fredsbrott taga anledning af de formella
oegentligheter, som man främst har att beskylla Polens konung för. I
fredlig anda uttalar doktor Laureliusden förhoppning »att konungen söker
någon respiration under fredens nyttiande, och icke kastar sig i krig
för titulens skull». Borgmästaren Pryss önskar äfven, »att allt må
under wahnlig moderation sökias ett godt förtroende, som sigh göra
låther, uthan K. M:tz ochÄRikets reputations förminskning», dock
tillläggande att »the äre för sine personer skyllige at upsättia lijf,
egendom, mod och blod». Konungen, då tillstädes, säger öppet: »Jagh
employerar gärna hwad iag kan, thil thet allmenna bästa och mina
tankar där på fred anwänder; önskar freden, och allt fredligen aflöpa,
men i widrigt fall förhoppas, att J migh bijspringe, och att J gören
nu som senast skedde för 2 åhr, när Drotning Christina sökte deras
consilium, thä allt umgickz medh stor tysthet och stillhet».
Konungen aflägsnar sig, och den derefter följande debatten visar allt
fortfarande samma fredliga tendens, såsom särskildt ses af Leyonstiernas
discurs, dervid bland annat förekommer: »Thet synes att pacta, som
äro juris gentium inthet kunna ryggias, uthan prægnante orsaker,
be-synnerligh medhan thet beropas där i upå en amicabili compositione.
Ahr nu så att remedierne ähre sökte, thet iag inthet wet, gänom
com-missarier, så är thet wäl. Hwar icke så kunde man ännu vi pactorum
sökiat». Öfverläggningen utdrager flera dagar och konungen uttalar
sig den andra dagen ännu bestämdare i det märkliga tal, deri han
säger: »Wij hafwe ingen disputas om blåtta nampnet, uhtan om
Cro-nan; skulle wij släppa, där wij så offta blifwit illuderade, mehr nu än
förr, och icke låtha oss mehra gå till sinnes en sådan högh och
eon-siderabel saak, hwadh skulle då föllia, än the skulle wäl komma med
mehra efftertryck, och hoc casu göra oss än nye materier hwart åhr
effter annat. Och skulle thet wara ledsampt nogh at låtha på sådant
sätt föra sigh i qwal och beswär. Hwarföre är af nöden att sättia
sigh i författning aff ett säkert tillstånd». Resultatet af
öfwerlägg-ningarna blifver på tredje dagen, att saken öfverlemnas åt
konungens eget afgörande, hvartill det af representanterne för de särskilda
trenne stånden i utskottet hänskjutes. Så säger landtmarskalken: »att
såsom K. M:t hadhe gifwit dem rådrum att tahlas wed och betrachta
hwar med annan, hwad uthi discursen och propositionen är fÖrebracht:
Altså takka the K. M:tt underdånigst för then konglige omvårdnat för
Riksens bästa, och ställa gärna till K. M:tz höghe konunglige nådh och
betänkiandhe, inthet twiflandes, att K. M:t alle görlighe medhel seer och
finner till fädernesslandzens conservation och säkerhet». Och om de tvenne
andre stånden säges: »Doctor Laurelius på Clericiets wäghnar, samt
Bårg-mästaren på Bårgerskapets wäghnar lämpna allt i K. M:tz nådige åhåga
och disposition». Konungens »åhåga och disposition» gifver sig snarligen
tillkänna, ty månaderne, ja dagarne äro nu räknade till utbrottet af kriget
med Polen. I närmaste sammanhang med det anförda står
öfverlägg-ningarne inom ståndet rörande krigsmaktens förstärkning medelst
utskrifning, och hafva äfven de flera beaktansvärda punkter, belysande adelns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
