Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af historiska arbeten - 5) Carlson: Sveriges historia under konungarne af Pfalziska huset. Af Magnus Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
carlson: sveriges iiist. under konungarne af pfalz. huset. LXIII
tacksam, om det eljes rätt förstår att uppskatta sina stora minnen.
För vår egen del tro vi icke, att Johan Gyllenstiernas värde och
betydelse för vår utveckling blifvit af herr Carlson på något vis
öfver-skattad; hällre då motsatsen. Johan Gyllenstierna beherskar enligt
vår tanke hela Karl XI:s styrelse nästan från dess början till dess
slut; han lefver i viss mening, sedan långt förut hans jordiska bana
blifvit slutad. Det är hans tankar, som gå igen efter hans bortgång;
och Karl XI är först och sist verkställare af dem, hvilket icke hindrar,
att han kunnat i mycket utföra dem vidare och framför allt på sättet
att gå till väga lagt prägeln af sin personlighet. Det var nog så,
»att Johan Gyllenstiernas planer till en inre förändring voro djupt
rotade i sakernas då varande skick» och »för djupt rotade att dö med
honom». Det var så med Gustaf Adolfs äfven. Båda hafva de med
snillets divination fattat tidehvarfvet i dess innersta, på samma gång
de skådat ut öfver århundraden. De hafva hvar på sitt vis gifvit det
fullt klara uttrycket åt de ideer, som sökte bryta sig väg, och tillika
med praktiskt förstånd börjat att förverkliga dem, lemnande åt andra
att fullborda deras arbete. Båda hafva de också till sist »bekräftat
sanningen af Gustaf Adolfs ord, att ingen dödlig är oumbärlig». Det
verk de börjat, »gick sin väg utan dem»; dock icke uti allt. De buro
båda på tankar så framtidsdigra, att både en Oxeustierna och en Karl
XI voro för små att kunna fatta dem.
Midt under krigets mångahanda omsorger har Johan Gyllenstierna,
efter hvad herr Carlson visat, stakat ut den väg, på hvilken hans
konung och hans land under den följande tiden hade att fortgå. Fred,
men en hederlig fred, måste snarast möjligt slutas för att man derefter
skulle fullständigt kunna göra sig till herre öfver den inre oordningen.
Strax derpå måste äfven riksdag sammankallas, på hvilken räkenskap
skulle kräfvas, konungamakten befästas och en vidsträcktare reduktion
beslutas. På de återkallade godsen skulle grundas en ständig
krigsmakt, i stånd att stödja den kunglika myndigheten och tillika betrygga
vårt oberoende af alla främmande makter. Här ligger hela Karl XI:s
följande regering likasom i sitt frö eller så att säga innehållet af vårt
politiska lif för tvänne årtionden. Tankarne voro för öfrigt af det
slaget, att Karl XI kunde fullt fatta dem och söka skälen till deras
förverkligande utur sin egen bittra erfarenhet. Han tog emot dem
som ett arf af mästaren, och började genast efter dennes död att med
hjelp af sin okufliga viljekraft förverkliga dem, utan att akta några
hinder eller frukta några faror. Att framtiden berodde af framgången
i arbetet, derom var Karl XI fullt öfvertygad, och man eger ej
ringaste rätt att för något hans tillvägagående söka ett annat motiv än
hans, låt vara stundom oriktiga, uppfattning af samhällets oeftergifligt
kraf, hans pligttrohet, hans varma fosterlandskärlek samt hans starka
rättskänsla, ibland visserligen vilseförd. De lägre motiven af hjertats
onaturliga hårdhet, hans hämndtörst eller girighet eger man ej att
tillgripa för att förklara hans handlingar. Det är, synes oss, den
mening man bör komma till, om man något tränger in i hans histo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
