Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af historiska arbeten - 5) Carlson: Sveriges historia under konungarne af Pfalziska huset. Af Magnus Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67 carlson: sveriges Iiist. under konungarne af pfalz. huset. LXIII
uppgifternas tillförlitlighet. Men det finnes för visso en mängd
spe-eiele älskare af den svenska häfdaforskningen, hvilka med ifver
tillegna sig denna forsknings resultat för att sålunda komma till klarhet
öfver de dunkla ställena i vår utvecklings historia. Karl XI:s
reduktion har tillräckligt mycket, som spänner uppmärksamheten, men äfven
nog af dunkel att framkalla flere spörsmål. Fryxell, Svedelius, m. fl.
hafva visserligen hvar för sig sökt tyda gåtorna, men på en och annan
hafva de gifvit olika svar, och mången hafva de lemnat helt och
hållet obesvarad. Herr Carlson var då en så betydande auktoritet, att
man bidade på hans ord för att få utslaget i de fall, hvarom -det
tvistats, eller en upplysning och utredning med afseende på det
vigtigaste, hvarom man intet visste. Det var denna förhoppning, hvilken
om icke i allt så åtminstone i mycket gick om intet. Flere vigtiga
sidor af reduktionen har förf. lemnat helt och hållet å sido och för
bedömandet af rättsfrågorna i många fall har han stält läsaren utan
tillräcklig ledning. Reduktionens ekonomiska resultat fram till 1687
har han meddelat på ett par sidor i texten samt i ett par noter, ehuru
de källor, hvilka förf. synes hafva begagnat och som för öfrigt förut
användts af Svedelius, kunde hafva manat till större utförlighet och
till en mängd af intressanta kombinationer. Uppgifternas
tillförlitlighet i och för sig är emellertid höjd öfver allt tvifvel. Mest bedragen
känner man sig på framställningen af reduktionens genomförande i de
eröfrade provinserna. Der hade, måhända mer än på andra ställen,
en fullständig utredning af sjelfva rättsförhållandena varit nödvändig,
på det att läsaren skalle sättas i stånd att bedöma reduktionens art
i dessa trakter. Fryxell har försökt en sådan utredning, men den är
så starkt färglagd, att en revison behöfves, och materialet till en dylik
finnes rikligen för handen. I synnerhet gäller denna anmärkning
Liff-land, hvilken provins lemnade det största bidraget till reduktionens
slutsumma. Man frågar sig ovilkorligt, om tillvägagåendet derstädes
var helt enkelt ett upprörande våld, ett hänsynslöst rofferi, eller om
det ej fanns åtminstone ett sken af rättvisa, som förklarar, om ej
försvarar vederbörandes sätt att gå tillväga. Herr Carlsons utkast säger
ej mycket derom, det meddelar endast några få facta om reduktionens
utförande i Liffland till och med år 1682 samt dess pekuniära
resultat till 1687. För egen del kunna vi icke lemna några nämnvärda
bidrag till dessa frågors besvarande. Riksdagsbeslutet 1680 hade
utsträckt reduktionen i Liffland ända till Härmästarnes tider och
bestämt, att den skulle omfatta alla gods, som varit ärkebiskops- och
biskopsgods samt andra andeliga gods såsom ock ordens- och
här-mästargodsen. Till verkställande af detta beslut afsändes en
kommission under generalmajor Lichton, försedd med en instruktion
af den 20 Januari 1681, men senare den 29 Januari utrustad
med en hemlig instruktion, som i icke oväsentliga punkter
förmildrade innehållet af den förra. Enligt den tidigare skulle Lichton
vid sin öfverkomst anmoda generalguvernören Krister Horn att
sammankalla en landtdag till Riga samt under tiden göra sig under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
