Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af historiska arbeten - 6) Holm: Danmark-Norges udenrigske Historie under den franske Revolution og Napoleons Krige, fra 1791 til 1807. Af Olof Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grundar sig hufvudsakligen på otryckta källor. Beträffande sådana, har
författaren dock icke inskränkt sig till hvad danska arkiver hafva att
erbjuda, utan bar derjemte i Stockholm genomgått de i riksarkivet
och i utrikes departementet befintliga diplomatiska aktstycken, som
tillhöra den tid och de förhållanden ban skildrar. Utöfver den
skandinaviska nordens gränser har han icke utsträckt dessa sina
arkivforskningar. Visserligen hade en vid danska beskickningen i London
anstäld tjensteman åtagit sig att i engelska utrikesministeriets arkiv
göra utdrag af sådana handlingar för år 1807, hvilka för vår författare
kunde vara af vigt att känna. Men tillträde till dessa handlingar blef
ej beviljadt. Naturligtvis har författaren anlitat en stor mängd tryckta
källor och deribland, såsom man kunnat vänta sig, äfven svenska.
Af det rikhaltiga material, tryckt eller otryckt, som stått honom till
buds, har han begagnat sig med den öfvade vetenskapsmannens
sjelfständighet och kritiska blick, hvarjemte han ådagalagt en berömvärd
sträfvan att opartiskt bedöma de ofta mycket invecklade och stundom
för hans fosterlandskärlek upprörande förhållanden, som utgöra
föremålet för hans teckning.
Första boken af detta författarens historiska verk är att betrakta
såsom en öfversedd och tillökad samt derjemte i icke ringa mån
omarbetad upplaga af hans år 1869 utgifna akademiska tillfällighetsskrift:
Danmarks politiske Stilling under den franske Revolution fra 1791—
1797, særlig med Hensyn til Sverige.
I det adertonde århundradet hade Danmark efter det stora
nordiska krigets slut följt en fredlig politik, som en tid bortåt, särskildt
sedan huset Holstein—Gottorp erhållit tronföljden både i Sverige och i
Ryssland, hufvudsakligen afsåg tillvägabringandet af det bekanta
»Mageskiftet». Danska regeringen hade i början hoppats att med
Frankrikes tillhjelp kunna uppnå detta mål; men, när ett sådant hopp slog
fel, hade den i stället närmat sig Ryssland och på detta sätt omsider
lyckats vinna en fördelaktig lösning af den ömtåliga frågan. Genom
anslutningen till Ryssland hade således i Danmarks allianssystem ett
fullständigt omslag egt rum. Det nya systemet, som dessutom varit
betingadt af den fara, hvaraf Danmark hotades genom det svenska
konungahusets ovänliga stämning och detsammas planer på Norge,
hade erhållit stadga genom den s. k. »eviga» alliansen år 1773. Det
medförde visserligen den fördel, att Gustaf IILs år 1783 tillämnade
anfall blef genom Katarina ILs mellankomst förhindradt, men då
kejsarinnan sjelf, år 1788, under det hon var upptagen af sitt krig mot
Turkarna, blef af konung Gustaf angripen, var Danmark i sin ordning,
ehuru mot sin vilja, tvunget att bistå henne. Det måste således
uppträda mot Sverige, och det med väpnad hand. Äfven i anledning af
Rysslands och Österrikes dåvarande krig mot Turkarna uppstodo
ledsamheter för Danmark. Författaren skildrar alla dessa förvecklingar
samt huruledes Danmark endast med knapp nöd undslapp det
brydsamma dilemmat att antingen blifva krossadt af England eller nödgas
ådraga sig Katarinas bittra fiendskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
