Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af historiska arbeten - 6) Holm: Danmark-Norges udenrigske Historie under den franske Revolution og Napoleons Krige, fra 1791 til 1807. Af Olof Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85 HOLM: DANMARK-NORGES UDENRIGSKE HIST. 1 7 9 1-1 80 7. LXXVII
komprometterad gentemot Frankrike, och den framhöll till och med
att undvikandet uf ett öppet fredsbrott mellan Ryssland och Frankrike
vore af största vigt för Danmarks säkerhet. -— Att Ryssland hoppades
kunna till deltagande i detta förbund, när ett sådant väl kommit till
stånd, omsider locka sjelfva det motvilliga Preussen, förmodar för
öfrigt vår författare.
Under den tid (1804 och 1805), då den tredje koalitionen bildade
sig, gjorde — efter hvad författaren utvecklar — den danska
regeringen till sin hufvuduppgift att noga observera Preussens hållning
och på samma gång undvika att med Ryssland inlåta sig i
förbindelser, genom hvilka Danmark kunde blifva försatt i den obehagliga
belägenheten att, utan tillräckligt bistånd, nödgas möta ett anfall från
Frankrikes sida. Den ryska planen kom ej till utförande, enär
Preussen, på hvars biträde Alexander, och nu med mera skäl än vid slutet
af år 1803, trott sig kunna räkna, återigen visade olust för en
upp-rigtig anslutning till Ryssland och Danmark. De ryska
uppfordringarna till Danmark, hvilka på senare tiden haft en stark bismak af
misstänksamhet, fingo omsider ett tragikomiskt slut, hvarom författaren
har en rätt målande skildring. Från den danske gesandten i
Petersburg blef nemligen en dag en chiffer-klav bortstulen, och det
upptäcktes, att stölden skett på anstiftan af ryska utrikesministeriet. Nu
upphörde snart de ryska påtryckningarna rörande besagde plan.
Förhållandet mellan Danmark och Sverige under ifrågavarande
tidsskede »var uheldigvis ikke et saadant, at det tilstædede en fælles
Politik». Gustaf Adolf hade kort förut ånyo förehaft planer på Norge.
Ovisst är likväl, huruvida den danska regeringen hade kunskap härom,
men hans förbud mot införandet af dansk litteratur i Sverige
uppfattades emellertid såsom ett nytt vittnesbörd om hans ovänliga stämning
mot Danmark. Sedan han tillträdt koalitionen, syntes han dock
hafva funnit rådligt att i någon mån närma sig detsamma. Att
Danmark icke blef medlem af nämnde koalition, hade sin grund
hufvudsakligen i Preussens obenägenhet att bryta med Frankrike.
Vid den tidpunkt, då det tredje koalitionskriget begynte, blef
Danmark föremål för bearbetningar både från Rysslands och Preussens
sida. Begge dessa stater ville, fastän i olika afsigt, begagna sig af
Danmark. För att såväl mot de koaliserade, magterna som mot
Fransmännen skydda sin egen och Nordtysklands neutralitet, begärde
Preussen biträde af Danmark, Sachsen och Kurhessen. Sjelf ämnade det
besätta Mecklenburg, Hamburg och Lübeck, samt fordrade att
Danmark skulle beträffande nämnde städer deltaga i denna åtgärd.
Ryssland åter, som ämnade öfver Nordtyskland rigta ett angrepp mot
Fransmännen, fordrade, att Danmark skulle draga en kordong utmed
Holsteins sydgräns, samt i Holstein emottaga de ryska trupper, som
kunde vilja från detta håll operera, Den danska regeringen kom
således i en mycket svår belägenhet, som ytterligare förvärrades deraf,
att Preussen (i September 1805) intagit en så hotande hållning mot
Ryssland, att ett krig dem emellan tycktes stå för dörren. Att bifalla
Historiskt Bibliotek. Ny följd. I. VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
