Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af historiska arbeten - 6) Holm: Danmark-Norges udenrigske Historie under den franske Revolution og Napoleons Krige, fra 1791 til 1807. Af Olof Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OX V III GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR.
88
afhålla Napoleon från att vilja påtruga Danmark kontinentalsystemet;
men å andra sidan undvek den att ingå någon formlig traktat med
England, oaktadt den gentemot detta hof numera »tonede besternt
Flag om den Politik, den vilde følge», i händelse Frankrike våldförde
sig på Danmarks neutralitet. Med lifliga tacksägelser besvarade den
Englands anbud af eventuel hjelp, samt lät för engelska ministern i
Köpenhamn tillkännagifva sin afsigt att, om Fransmännen besatte
halfön, med flottan försvara Seland och kringliggande öar.
Ett motstycke till Napoleons dekret om fastlandsspärrningen
bildar den »Order in Council», som af den engelska regeringen
utfärdades d. 7 Januari 1807, och hvarigenom neutrala fartyg förbjödos att
idka handel från franska hamnar till de hamnar, som voro tillslutna för
Engelsmännen. Den danska regeringen, som betraktade detta steg
såsom ett försök att skada Danmarks handel, begärde att ordern skulle
upphäfvas. Den engelska regeringen deremot dref den satsen, att
nämude order komme att bringa Danmark utomordentliga fördelar,
enär detta rru (så yttrade den brittiske utrikesministern lörd Howiek
till danska sändebudet i London) säkerligen skulle blifva »en
upplagsplats i stort för alla de varor, som icke mera kunde föras omedelbart
från en fiendtlig hamn till en annan.» — Danmarks fordran
framkallade ett skarpt svar, hvaruti bland annat påstods, att den danska
regeringen på mer än ett sätt, och särskildt derigenom att den icke
protesterat mot kontinentalsystemet, visade undseende för Napoleon,
under det att den deremot till England framställde obilliga
pretentioner. Dessa beskyllningar inneburo ett tydligt uttaladt misstroende1)
mot Danmark, och i dem låg derjemte en åtminstone indirekt
uppmaning, att DanmarK borde tillträda koalitionen. En direkt anmodan
i samma syfte gjordes af Ryssland i Juni 1807, men blef af danska
regeringen genast afvisad med förklaring, att Danmark skulle blifva
tillintetgjordt, i händelse det under dåvarande omständigheter
uppträdde mot Napoleon. Man bör nemligen påminna sig, att just
nyligen Danzigs kapitulation ådagalagt — hvad som en tid bortåt varit
ovisst — att Napoleon fortfarande var segerherre, äfven efter det
kejsar Alexanders härmassor hunnit komma Preussen till hjelp. För den
danska neutralitetspolitiken, åtminstone till våren 1807, uppställer
författaren en apologi, hvarur vi återgifva blott grundtanken. Huru föga
den danska regeringen — säger han — »end var i Stand at hævde
sin Neutralitet naar denne for Alvar blev angrebet, var det dog end
nu mindre indbydende for en lille Magt, der ikke kunde kaste et
af-gjørende Lod i Vægtskaalen, under Forhold som dem,
Napoleons-krigen frembøde, at slutte sig til større Staters Politik, paa hvilken den
ikke var i Stand til at udøve Indflydelse. Den havde al Udsigt til
at blifve ofret af sine egne Forbundsfæller og at maatte betale Gildet».
Han anmärker sedan att, enär neutraliteten synbarligen ej kunde länge
*) Äfven ryska och svenska regeringarna hyste en dylik stämning. Gustaf IV
Adolf gjorde ett försök att af danska kronprinsen erhålla bestämd uppgift om
Danmarks politik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
