Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af historiska arbeten - 7) Steenstrup: Inledning i Normannertiden. Af E. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OX V III
granskningar och anmälningar.
96
heten i prof. P. A. Munchs stornorska teorier. För denne senare
kom nämligen, till - följd af en förledande namnlikhet, de utländska
krönikornas uttryck "normanni" att blifva liktydigt med norrmän och
desse hans landsmän tillföllo sålunda alla vikingatidens bedrifter. Det
torde dock vara bevisligt — och häri utför herr S. endast skarpare
Maurers bevisföring — att detta namn i de nämde författarnes mun
endast betyder så mycket som nordbor och att, när de närmare
specificera de folk de åsyfta, de ej känna några norrmän, utan endast
daner och svenskar, framför allt de förstnämnde. Likaså ha de flesta
namn på vikingahöfdingar, som man finner i krönikorna, bevisligen
tillhört danska konungasöner. Men det värsta af allt är att de
norskisländska sagorna sjelfva ej känna till några norrmännens
vikingafärder söderut under nionde århundradet. leke ens under
daner-namnets vida mantel lyckas »det att få in norrmännen. Dani fattas
alltid såsom en underafdelning utaf normanni och kan således ej
tänkas såsom något gemensamt namn. Herr S. söker äfven visa, huru
clen senare traditionen om norrmännens del i dessa vikingatåg har
uppkommit. Man lät nämligen af den lika klangen förleda sig att,
när namnet Nordvegr, Norge, längre fram blef allmännare kändt, af
detsamma härleda den äldre, men så mycket mera vidsträckta
benämningen normanni. I sammanhang med denna fråga får nu herr S.
tillfälle att yttra sin mening om den beryktade vestfoldska riksteorien,
som Munch var den förste att framställa. Enligt honom var Vestfold
icke blott kärnan i det senare norska riket, utan äfven medelpunkten
i en stor erofringsmonarki, som sträckte sig öfver den jutska halfön.
Äfven här har redan Maurer uppvisat haltlösheten i de Munchska
teorierna. De stöda sig endast på den nyssnämnda uppfattningen af
normannaordets betydelse, saint på namnlikheternas vanskliga
grundval, i det att ynglingasagans Gudröd skulle vara de frankiska
annalernas Godefrid. I en något förändrad form har en yngre norsk
historiker herr Storm upptagit den Munchska åsigten och skildrat saken
så, att med Godfrid en norsk ätt uppstigit på den danska tronen saint
efter åtskilliga lyckans växlingar behållit densamma i nära ett
århundrade. Frågan, som väl får anses vara af en mera underordnad
betydelse, beror i sjelfva verket blott på uppfattningen af uttrycken i
de tyska annalerna om några stridande kronpretendenter inom det
danska riket, med hvilket Vestfold visserligen på ett eller annat sätt
den tiden var förenadt, nämligen om Haraldsfränderne och
Godfrids-sönerna. Ingenstädes säges emellertid med uttryckliga ord att endera
af dessa ätter hört till Danmark och den andra till Norge, och det
märkvärdigaste är att Norges egna historiska källor alldeles tiga om
denna forntidens norska storstat, hvars minnen blott skulle ha
förvarats af utlandets historieskrifvare, ehuru de äfven hos dem endast
lemnat dunkla spår efter sig. Frågan är eri af dem, som locka till
sinnrika kombinationer, men med våra nuvarande källor svårligen
torde kunna lösas. I ett följande kapitel Öfvergår förf. till ett försök
att historiskt fästa åtminstone några punkter i den berömda Ragnars-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
