Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af historiska arbeten - 8) Weibull, Tegnér: Lunds Universitets Historia 1668—1868. Af — a —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
weibull, tegnér! lunds universitets historia.
CIII
skilda afdelningar, af hvilka den ena innehåller den egentliga
öfversigten af läroanstaltens öden, under det att den andra meddelar icke
allenast biografiska underrättelser om universitetets styrelse, lärare och
tjenstemän utan äfven sakrika redogörelser för de särskilda
lärostolarnes historia. Genom en sådan anordning har arbetet onekligen på
det hela vunnit i öfverskådlighet och dymedelst äfven i intresse, ehuru
på samma gång den olägenhet ej kunnat undgås, att någongång saker,
som nära med hvarandra sammanhänga, måste sökas i olika delar af
arbetet. Genom ofta meddelade hänvisningar från den ena delen till
den andra hafva författarne sökt att göra denna olägenhet mindre
känbar.
Det kan här ej vara fråga om att lemna ens en kortfattad
öfversigt af arbetets innehåll eller att med detsamma till ledning meddela
någon framställning af Lunds universitets öden. Det må blott tillåtas
oss att anteckna några momenter deraf, hvilka, oaktadt förut ingalunda
okända, likväl synts oss förtjena att särskildt framhållas.
Redan tidigt i vår medeltids början framstår Lund, den gamla
rnetropolitanstaden, äfven såsom sätet för nordens helt visst första och
länge förnämsta läroinrättning, den i sammanhang med domkyrkan
och domkapitlet stående, rikt donerade domskolan, om hvilken det
ännu vid reformationstidens begynnelse finnes antecknadt, att den
dragit till sig talrika lärjungeskaror, ej endast från södra delarne af
Skandinavien utan äfven från det dåvarande Sverige. Reformationen, som
i Danmark vid indragningen af den kyrkliga förmögenheten gick
mycket mildare till väga än förhållandet var i Sverige, reserverade
till bildningens befrämjande en ansenlig del af de froma stiftelsers
inkomster, hvilka under föregående tidskiften samlats i Lund.
Derföre blef det ock möjligt att vid sidan af den gamla domskolan, som
icke blötte bibehölls utan äfven genom ökade inkomster sattes i stånd
att utvidga sin verksamhet, år 1619 stifta en ny med tillräckliga
medel väl försedd läroanstalt, Lunds gymnasium, hvartill Sverige först
efter år 1620 erhöll något motsvarande i de nya gymnasier, hvilka
i enlighet med nämnda års skolordning småningom der inrättades.
När de sydligaste delarne af den skandinaviska halfön blifvit
genom Roeskilde-freden införlifvade med den stat, med hvilken de på
grund af sitt geografiska läge rätteligen sammanhörde, skall redan den
lycklige eröfraren Carl Gustafs skarpsynta snille hafva insett
lämpligheten och nödvändigheten af att i de nyförvärvade landskapen
grundlägga en ny och högre bildningsanstalt, som kunde verksamt förmedla
dessa provinsers närmare anslutning till den statskropp, med hvilken
de nu i statsrättsligt hänseende förenats. Det kunde också vid
pröfning af företagets utförbarhet ådagaläggas, att Lunds kapitelgods
ännu lemnade eller åtminstone småningom skulle komma att lemna
tillräckliga medel för underhållandet af en sådan ny högskola. Under
sina sista oroliga lefnadsår hann konungen dock ej att verkställa sin
plan, ja ej ens att i detta hänseende stadga sitt beslut, hvilket
fastmer i hans rörliga och förslagsrika ande snart undanträngdes af andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
