Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af historiska arbeten - 8) Weibull, Tegnér: Lunds Universitets Historia 1668—1868. Af — a —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OX V III
granskningar och anmälningar.
106
reduktion hade sparat. Vid så ogynsamma omständigheter kunde
äfven de mest nitiske universitetskanslerer — sådane män sora Carl
Gyllenborg och Lars von Engeström — ingalunda alltid genomföra
hvad de till högskolans båtnad sökte åstadkomma.
Först vid 1830 års riksdag har den grundsatsen blifvit fullt
erkänd, att staten såsom sådan bar pligter att uppfylla emot den
vetenskapliga bildningen. Från och med denna riksdag börjar för Lunds
universitet ett ljusare och förhoppningsfullare tidehvarf. Dess behof
af statsmagternas understöd för sin förkofran och sin utveckling hafva
sedan denna tidpunkt alltjemnt blifvit med stigande frikostighet
tillgodosedda.
Vi hafva här med en viss utförlighet uppehållit oss vid den
ekonomiska sidan af Lunds universitets historia, derföre att endast den,
som gjort sig en tydlig föreställning om det svåra betryck och den
knapphet i yttre medel, hvarmed läroanstalten under sitt arbete i
bildningens tjenst haft att kämpa, förmår riktigt uppskatta och göra full
rättvisa åt allt, som icke desto, mindre kunnat genom detta arbete
uträttas. Otillräckligbeten af universitetets medel var dock endast en
af de faktorer, som ofta hämmande inverkat på dess sträfvanden och
lagt hinder i vägen för dess utveckling. Ännu en annan sådan
förtjenar att särskildt uppmärksammas. Sedan svenska staten för
militära ändamål anvisat den största delen af de kyrkliga inkomster, som
förut varit åt det skånska stiftets bildningsanstalter reserverade, och
efter det att den knappa återstoden af dessa inkomster blifvit använd
till universitetets återupprättande, saknades alla tillgångar till
underhåll af Lunds urgamla domskola. Christian IV:s skapelse, Lunds
gymnasium, hade redan vid universitetets första stiftelse upphört.
Under halftannat århundrade — ända till Lunds katedralskolas
upprättande år 1836 — underhölls i stiftstaden endast en s. k.
barnskola med tvenne lärare. De öfriga i Lunds stift befintliga skolor
— äfven de jemförelsevis fullständigaste — voro på sin höjd vanliga
trivialskolor, i omfång och lärare-antal motsvarande öfre Sveriges s. k.
nederskolor, hvilka, såsom bekant, plägade förbereda sina lärjungar
till inträde på gymnasierna. Genom sina lärares nit och skicklighet
voro de skånska skolorna visserligen ej sällan i stånd att täfla med
det öfre Sveriges rikare utrustade läroverk, men ofta voro dock de
lärjungar från Lunds stift, som besökte universitetet i Lund och hvilka
utgjorde en stor del af dess student-antal, ofullständigt förberedda
för den akademiska undervisningen. Högskolan måste då, stundom
till men för dess egentliga uppgift, åtaga sig att afhjelpa denna brist
på nödig elementarbildning.
Oaktadt dessa och andra missförhållanden, som haft ett ogynsamt
inflytande på läroanstaltens arbete, har dock dess verksamhet under
två århundraden troget och träget fortgått och burit mången för
fäderneslandet och vetenskapen välsign-elserik frukt. Brist på tid och
utrymme nödgar oss att med hänseende till denna vigtiga sida af
vårt ämne inskränka vår betraktelse till några hufvudpunkter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
