Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af historiska arbeten - 8) Weibull, Tegnér: Lunds Universitets Historia 1668—1868. Af — a —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107 weibull, tegnér! lunds universitets historia. CIII
Den första uppsättningen af universitetslärare företedde nästan
en profkarta på de olika nationaliteter, som då lydde under svensk
spira. Af de tjugotre professorerna voro endast sju svenskar, de
öfriga deremot danskar eller tyskar. leke få bland dessa lärare voro
framstående såsom vetenskapsidkare och undervisare, och en. af dem,
Samuel Pufendorf, har af samtid och efterverld räknats bland
vetenskapens stormän. Det var dock en mera kosmopolitisk än nationell
prägel, som högskolan under detta sitt första tidskifte företedde, och
för en af sina uppgifter, de södra landskapens närmare
sammanslutning med Sverige, kunde den med en så sammansatt lärarepersonal
ännu föga uträtta. Deremot när universitetet åter upprättades efter
freden i Lund, blef förhållandet helt och hållet ändradt. Läroanstalten
var nu alltigenom svensk och dess andel i det med en märkvärdig
hastighet och utan svårare brytningar genomförda försvenskningsarbetet
kunde derföre blifva högst betydlig. För befrämjandet af nationell
bildning och för vetenskaplighet i högre mening får högskolan
egentligen under frihetstiden en större betydelse. Då brötos vid detta
lärosäte nya vägar af Andreas Rydelius, som först lärde filosofien att
tala med svenskt tungomål, af Nehrman-Ehrenstråhle, en bland
grundläggarne af ett svenskt rättsvetenskapligt studium, af häfdatecknaren
Sven Lagerbring, af Linnés lärare polyhistorn Kilian Stobaeus, af
den berömde läkaren Eberhard Rosenblad, som gaf det medicinska
studiet en förut okänd utveckling. Såsom orientalister förvärfvade sig
Henrik Benzelius och Joh. Engeström äfven i utlandet ett stort
anseende. De matematiska vetenskaperna fingo deremot en utmärktare
representant först i Schenmark, som blef för sin tid, hvad Spole varit
för en äldre generation. De naturvetenskapliga studierna, för hvilka
Linnés lärareverksamhet i Upsala var så epokgörande, hade vid Lunds
högskola, under inflytelse af tidens allmänna riktning, länge en
öfvervägande ekonomisk och praktisk tendens. I senare hälften af seklet
erhöllo de dock en högre och vetenskapligare lyftning genom den
mångkunnige A. J. Retzius, som grundade den utmärkta skola af
naturforskare, hvilken i följande tidskifte skulle sprida glans öfver
Lunds universitet.
Den krets af lärare, som högskolan egde under slutet af
adertonde och början af det nittonde seklet, har jemte Retzius äfven flera
andra för sin tid berömda namn att uppvisa, såsom orientalisten
Norberg, den i Ernestis skola bildade latinaren Lundblad, hvars
uppfattning af filologiens uppgift länge förblef bestämmande för detta
studium vid Lunds universitet, de i synnerhet såsom undervisare
förtjenst-fulla filosoferna Munthe och Fremling, hvilka vid läroanstalten införde
nyare tidsriktningar, läkarne Engelhart. och Florman, hvilkas
lärareverksamhet inom olika grenar af den medicinska vetenskapen var
mycket fruktbringande, den flitige samlaren Sjöborg, som åter
upplifvade intresset för den nordiska arkeologien, hvilken vetenskap
sedermera genom flere vid Lunds universitet bildade forskare, en Liljegren,
Nilsson, Hildebrand skulle vinna en allt högre utveckling. För det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
