Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af historiska arbeten - 9) Budinszky: Die Universität Paris und die Fremden an derselben im Mittelalter. Af R. G-t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cx
110
betydelse såsom högskolor genom att efterbilda dettas yttre och inre
former, hvilka redan så tidigt som under förra hälften af 13:de
århundradet vunnit fullständig fasthet och bestämdhet. De voro
samtliga under sin första tillvaro snarast fackskolor eller fakulteter,
hvilkas betydelse ökades och minskades allt efter beskaffenheten af de
lärarekrafter, som vid olika tidpunkter stodo till buds, och hvilkas
dragningskraft minskades i samma mån, som Parisuniversitetets
ställning tryggades genom privilegier och vetenskapliga traditioner. Det
parisiska lärdomssätet räknar sin uppkomst från den helige Abelards
dagar och kan sägas hafva utgått ur föreningen af den teologiska skola
i Notre Dame, som, ehuru befintlig alltifrån Karl den stores tid, först
genom Abélard erhöll sin vetenskapliga grundval i och med den
skola-stiska spekulationsmetodens införande — saint de på Montagne S:te
Geneviéve inrättade logikskolorna, hvilka likaledes genom Abelards
föreläsningar öfver Aristoteles blifvit verldskunniga och lockat aflägset
boende främlingar i tusental till Paris. Sedan Abélard 1136 dragit
sig tillbaka ifrån verlden fortsattes hans traditioner på ett ärorikt sätt
af hans lärjungar, som inom kort gjorde Paris’ namn kändt öfver
hela den bildade verlden. Det friska vetenskapliga lifvet vid den
unga högskolan utöfvade länge en mäktig lockelse och
Parisuniversitetets historia under medeltiden kan med skäl sägas innefatta, i sig
hela den europeiska medeltidsbildningens historia. Giltigheten häraf
ligger i öppen dag, om man betraktar denna högskolas universella
inflytande på hela .medeltidens vetenskapliga, framför allt teologiska,
bildning, ett inflytande, som den under ett par århundraden oafbrutna
tillströmningen af kunskapssökande från äfven de mest aflägsna
länder, väsentligen bidrog att fortplanta i vida kretsar. Denna det första
universitetets genomgripande betydelse för hela medeltidens allmänna
vetenskapliga ståndpunkt kan, närmare bestämdt, sägas börja vid
medlet af 12:te århundradet och sluta vid utgången af det 16:de, på
samma gång som feodalväsendet, skolastiken och Europas religiösa
enhet nått sin upplösning. En flägt af renaissansen genomfor äfven
den gamla lärobyggnad, som, hvilande på en traditionell logiks
grundval, dittills känt sig tryggad genom sin egen auktoritet och den
okränkbara höghet, som öfverdrifna privilegier skänkt. Med den
kungliga myndighetens växande maktfullkomlighet blef det dock småningom
slut på universitetskorporationens oberoende ställning, och "konungens
äldsta dotter", såsom denna institution älskade att kalla sig, så snart
det gällde äskandet af ökade privilegier, måste redan under Ludvig XI
finna sig i att behandlas med en viss kraftig stränghet af sin
verldslige fader. I början af 1500-talet räknade Parisuniversitetet måhända
flere medlemmar än någonsin förut, inen det hade förlorat sin makt
och storhet. Det var ej längre en plantskola för hela kristenheten,
utan började öfvergå till att varda en rent nationell institution, och
när det 1598 undergick en reform i modern anda, blef detta blott
ett sanktionerande af oförmärkt skedda förändringar, hvilka småningom
fullbordats sedan ett århundrade tillbaka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
