- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Fjerde delen /
6

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

låg nära till hands, var emellertid den, att aristokratien under
sin sträfvan efter ett dylikt inflytande kunde vända sig mot den
samhällsordning, Gustaf Vasa grundat, samt söka åstadkomma
en återgång till det stormansvälde, som varit rådande under
medeltiden.

Olyckligtvis voro Gustaf Vasas närmaste efterträdare föga
i stånd att ingifva sina samtida bland adeln kärlek och
förtroende till den nya ordningen. Konung Erik, i mycket en
arfvinge af faderns utmärkta egenskaper, men saknande dennes
besinningsfulla jämnmått, stötte sig snart med de mäktiga
slägterna genom den sträfhet och misstänksamhet, hvarmed han
behandlade deras förnämsta medlemmar[1], och gjorde sig slutligen
genom handlingar af vanvettig grymhet omöjlig såsom konung.
Aristokratien begagnade sig dock ej häraf för att omkullslå den
nya konungamakten och arfriket; hon lät en ny arfkonung
intaga den förres plats, men dessa händelser måste dock hafva
varit föga egnade att ingifva förtroende för det nya
samhällsskickets förmåga att betrygga rikets lycka.

Konung Johan, som förnämligast hade högadeln att tacka
för sin krona, gynnade väl till en början på flerfaldigt sätt
aristokratien och lät i synnerhet rådet erhålla ett ökadt inflytande,
i det han hos detta sökte ett stöd mot sina bröder; men om han
ock härigenom till en tid kunde försäkra sig om högadelns
välvilja, var dock den oduglighet, han såsom regent lade i dagen,
allt för stor för att ej till slut äfven inom denna samhällsklass
väcka missnöje[2] och ökade säkerligen ej häller förtroendet till
den nya konungamakten. Det är tvärtom tydligt, att för mången
af de herrar, som voro samtida med Gustaf Vasas söner, orsaken
till tidens olyckor syntes ligga just i den större oinskränkthet,
som konungamakten i sammanhang med det gamla
stormansväldets förfall hade ernått; och inom kort ser man också
aristokratien vända sig just mot de inskränkningar, som sedan Gustaf
Vasas tillträde till regeringen skett i frälsets forna maktställning
och företrädesrättigheter utan tvifvel i den tro, att
återställandet däraf vore det bästa medlet att befordra både adelns och


[1] Jmfr Forsell: Sveriges inre historia från Gustaf den förste. I, p. 63.
[2] Se t. ex. det ofördelaktiga sätt, hvarpå rådsherrarne vid mötet i Reval
skildrade Johans regering. Fryxell; Berättelser ur svenska historien, 3:dje
uppl. IV, p. 99 o. f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:03:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/4/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free