Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
ß. J. BOETHIUS.
14
skulle förses med tillräckliga besättningarl) och befälhafvarne
förmanas att taga sig väl till vara för Polackarne samt att ej ens
rätta sig efter Sigismunds bref, förr än de meddelat dem åt
hertigen och rådet2). Rådets svar finnes ej i behåll, men
hertigen aflät emellertid såväl till Klas Flemming som öfriga
befälhafvare skrifvelser med förmaning att ej på något sätt inlåta sig
med Polackarne förr än de inhemtat hertigens och rådets
mening 3), och underrättade själf Sigismund om denna åtgärd, som
han säger sig hafva vidtagit "samt med Riksens Råd", och som
han ber konungen ej misstyda *). Till några våldsamma försök
att bemäktiga sig Estland kom det dock ej, ehuru det sedermera
visade sig, att hertigens misstankar om Polackarnes planer på
landet ingalunda voro ogrundade. Men om sålunda redan denna
sak var egnad att ingifva de svenska statsmännen allvarliga
bekymmer, så var detta ännu mera fallet med frågan om rikets
religiösa ställning under den nye konungen.* Det var vid denna
tid, som den katolska reaktionen med blott allt för mycken
framgång sökte att under Roms lydnad återbringa de länder, som
genom reformationen vunnit andlig frigörelse. Redan under
Johans regering hade faran härför nalkats Sverige, då hans liturgi
syntes innebära en återgång till katolicismen, och riket af honom
åtminstone till en tid öppnades för jesuiternas stämplingar. Väl
buro ej dessa någon synnerlig frukt, då folket i allmänhet strängt
fasthöll vid sin protestantiska tro, och äfven Johan, intagen som
han var af sin för både protestanter och katoliker
otillfredsställande liturgi, snart åter förviste de inkallade jesuiterna ur riket.
En vigtig eröfring hade dock den katolska reaktionen härunder
gjort, i det hon för sina syften lyckats fullständigt vinna rikets
tronföljare den unge prins Sigismund, och då denne nu skulle
uppstiga på Sveriges tron, syntes faran för detta lands
protestantiska religion mera hotande än någonsin. Af hans brefvexling
med Påfven och andra den katolska propagandans förkämpar,
*) "efter the Påler nu wäl skole lathe sigh tyckie hafwe rett at tale på
then deel i Lifland, som Sweriges Crone nn innehafwer, efter thet lyfte, som
Erich Sparre them ther om gjordt hafwer på konungewahlet".
2) Såsom skäl till detta egenmäktiga förslag anför han, att "the Pålniske
kunne mykit tilskynde hos konungen, som H. K. M. sedan icke gerna såge".
Förmodligen fruktade han, att brefven kunde vara konungen aftvungna.
3) Karls regis tr. 1592.
4) Karls registr. 1592 den 24 Nov.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
