- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Fjerde delen /
26

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10

ß. J. BOETHIUS.

26

hålla dem och deras familjer vid lag, efter som hans "fursttiga
ämbete kräfver", och han "hittills gerna gjort hafver", samt ej
tillåta att dem något annat, än det, som adligt och ärligt är,
skulle tillmätas. Detta förslag vann också herrarne s bifall utom
i några punkter. De ändrade nämligen: tillgif vit och förlåtit
det, hvaruti de honom förtörnat och hunna hafva orsak gifvit
till vrede och onåd emot sig, uti hvad måtto det hälst kan hafva
skedt varit, till: låtit falla sin vrede och onåd uti hvad måtto
de honom kunna hafva förtörnat. I stället för det sätt, hvarpå
hertigen återgifvit innehållet af deras försäkran (att de ville veta
hans bästa etc.) insatte de blott en hänvisning till denna och
uteslöto alldeles hans löfte att beskydda och hålla dem vid lag
såsom hans ämbete kräfde och han hittills gerna gjort. Med
de 2 sistnämnda ändringarne lät sig hertigen nöja, men yrkade
att på det första stället orden: "och orsak gifvit till vrede och
onåd emot sig" skulle tilläggas, hvilket herrarne också, ehuru
ogerna, slutligen måste medgifva1) ; och härmed var enighet
med afseende på försäkringsbrefvens ordalydelse omsider uppnådd.

Hvad som vid de sålunda afslutade förhandlingarne genast
ådrager sig uppmärksamhet, är den nästan småaktiga
försigtighet, som i de på båda sidor vidtagna ändringarne gör sig
gällande, något, som dock finner sin förklaring i den stora vigt,
man denna tid fäste vid dylika "underskrifna och förseglade bref".
Granskar man åter det resultat, som sålunda uppnåddes, så kan
detta ingalunda sägas hafva varit för herrarne ofördelaktigt.
Visserligen tilläts det dem ej att i sin försäkran intaga något
betygande af sin oskuld, och äfven i åtskilliga andra punkter
måste de beqväma sig till eftergifter, men hvarken i hertigens
eller deras försäkringsbref — och detta var för dem det
vigtigaste — förekom dock slutligen något uttryck, som behöfde
innebära, att de verkligen varit brottsliga, och jämför man de
ifrågavarande handlingarne med de ofvan omnämnda
förlikningsförslagen från Johans sista tid samt med hertigens första skrifvelse
angående deras sak, så framstår det slutliga resultatet såsom för
dem ganska gynnsamt. Ehuru hertigen sålunda visade sig
ganska tillmötesgående, kan man dock ej häller säga, att han här-

*) Erik Sparre skrifver i sin minnesbok härom: "och ändoch de ord
syntes wäre oss noged beswerlige, ligwäl moste wij efter denne tidz legenheet
ware der till fridz med".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:03:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/4/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free