- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Fjerde delen /
29

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Il

SVENSKA HÖGADELN UNDER K. SIGISMUND.

29

Bjelke bestämdes, att han sedermera skulle få underteckna
försäkringen. Återstod nu frågan om herrarnes återinträde i rådet,
hvarom hittills intet var bestämdt. Redan yid
underhandlingarnas början hade dock hertigen, såsom ofvan är nämndt, gifvit
tillkänna, att han ämnade medgifva det, och nu framstälde han
formligen sitt anbud härom. Herrarne svarade emellertid
undvikande, att ehuru de bekände sig både pligtiga och redobogna
till allt, som kunde lända fäderneslandet och konungen till gagn,
begärde de dock att emedan de så länge varit skilda från sina
hem först få återvända dit, hvartill hertigen genmälte, att de ej
finge draga bort, förr än han fått tillbörligt besked om grefve
Axel. Då herrarne häremot invände, att de ej hade något att
beställa med denna sak, förklarade han slutligen, att de
åtminstone skulle dröja till Johans bisättning; Erik Sparre skulle
dessutom vara beredd att svara för sitt förhållande till Lejonhufvud.
Härmed åtskildes man, men då herrarne redan aflägsnat sig,
kommo Erik Gustafsson och Klas Bjelke efter dem med
hälsning från hertigen, att han och de öfriga i rådet ej voro
obenägna att åter hjälpa dem till deras förläningar. Ehuru detta
anbud synes hafva bort tillvinna sig deras fulla bifall, mottogo
de det dock ej obetingadt, utan svarade, att härom kunde man
komma öfverens, då de återvändt från sina gods, och då hertigen
den 20 December förnyade sin begäran, att de skulle inträda i
rådet, gåfvo de åter ett undvikande svar1).

Af allt detta tyckes framgå, att herrarnes hufvudsyfte med
den ingångna förlikningen ej så mycket var att genast återfå sin
förra maktställning som att gent emot hertigen vinna en nödig
säkerhet, och sannolikt är, att de till och med hyst vissa
betänkligheter mot att nu inträda i sina förra ämbeten. Så var
åtminstone förhållandet med Hogenskild Bjelke, och det råd han
i detta hänseende meddelade de öfriga är särdeles märkligt
och synes egnadt att i mycket sprida ljus äfven öfver dessas
ställning till frågan. Han tviflade icke — skref han den 12
Dec. — att de tjänstgörande riksråden gerna ville hafva dem
med sig sammanmängda i alla besvärliga saker, och möjligt vore,
att det begärdes, det de under denna dyra tid skulle på egen
bekostnad blifva liggande i Stockholm; men emedan den förre

’) Erik Sparres m. b. I.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:03:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/4/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free