Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Il SVENSKA HÖGADELN UNDER K. SIGISMUND. 39
ingen meningsskiljaktighet yppade sig mellan hertigen och rådet
med afseende på frågan om mötets sammankallande, så förekom
däremot en sådan med afseende på frågan om dess
sammansättning och befogenhet. Rådet förestälde nämligen hertigen,
att endast fyra af dess medlemmar borde jämte presterskapet
deltaga i mötet samt att inga andra reformer därvid borde få
företagas än ett återställande af den kyrkliga ordning, som
varit rådande under Gustaf Vasas sista och konung Johans första
tid l) ; men Karl svarade härpå, att icke blott de fyra af rådet,
som de gode herrar nämnt, utan så många, som kunde till handa
vara, samt dessutom alla af adel, som närmast boende voro,
skulle komma till städes. Att föresätta klerkeriet mål, huru
vidt de skulle gå i religionjpker, ansåg han icke väl kunna
ske, så framt det skulle vara ett fritt samtal, men presterna
skulle förmanas att allt måtte saktmodligen och skickligen tillgå2).
Hertigens mening blef också den segrande: så många af rådet
som funnos till hands måste infinna sig, och ehuru Nils
Gyllenstjerna i det tal, hvarmed han öppnade mötet, rådde de
församlade att förblifva vid Augsburgiska bekännelsen och den "forma
religionis", som Laurentius Petri författat, förklarade han dock
nuari och undertecknadt af hertigen, Nils Gyllenstjerna, Klas Bjelke, Sten
och Gustaf Banér, Erik Sparre, Göran Posse, Erik Gustafsson, Ture Bjelke,
Benkt Ribbing, Hogenskild Bjelke och Gustaf Björnsson.
*) Enligt Yerving a. st. I p. 131 skedde denna framställning den 13
Januari. Rådets inlaga har jag ej återfunnit, men dess innehåll framgår af
Karls svar, jämfördt med Vervings berättelse. Enligt Yerving a. st. I p. 128
och Fryxell a. st. IY p. 151 hade rådet redan vid själfva beslutets fattande
gjort föreställningar mot att lekmän skulle deltaga i mötet, och enligt den
senare skulle anledningen till att rådet sedermera förnyade dessa
föreställningar varit den, att bref då ankommit från konungen, hvari han förbjöd, att
några allmänna stadgar eller förändringar finge vidtagas. Hvad den
förstnämnde af dessa uppgifter angår, lemna ej de handlingar, jag haft tillfälle
att begagna, därom någon upplysning, men att anledningen till rådets
uppträdande åtminstone den 13 Januari skulle varit ifrågavarande förbud, synes
tvifvelaktigt. Detta förbud förekommer nämligen ej i det bref, hvarigenom
Sigismund under förutsättning af Johans döcl den 17 Dec. 1592 uppdrog åt
hertigen att förestå regeringen, och af Karls skrifvelse till konungen den 11
Februari framgår, att han da ännu ej från denne mottagit något annat bref.
Däremot förekommer förbudet i det af Sigismund efter erhållen underrättelse
om Johans död skrifna brefvet (se ofvan p. 13), men det är tydligen detta
bref, som hertigen i en skrifvelse till Sigismund af den 7 Mars säger sig först
då för 14 dagar sedan hafva mottagit. Karls registr. 1593 A. Yerving anför
väl I p. 130 ett bref från konungen till rådet, hvari förbudet förekommer, men
detta bref uppgifves vara skrifvet den 10 Januari och kunde svårligen, äfven om
skilnaden mellan den gamla och nya stilen tages i betraktande, varit kändt i
Stockholm den 13 Januari.
2) K. Registr. 1593 A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
