- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Fjerde delen /
52

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

52

s. j. boethius:

52

han däri verkligen lofvade att hålla rikets inbyggare vid den
augsburgiska bekännelsen och den religion, som varit under
Gustaf Vasas sista samt Johans första tid, och som stadgats i 1572
års kyrkoordning; men det innehöll dock ej någon bekräftelse på
Upsala mötes beslut och således ej någon förbindelse å
konungens sida att ej befordra katolicismens utöfning och spridning i
landet Också var man i Sverige ej fullt belåten därmed, och
i det svar, som Gustaf Brahe vid sin återresa till Polen fick i
uppdrag att framföra till konungen, gjordes nya framställningar
om Upsala möte. För konungens löften om religionen — heter
det — tackade alla. Som den förening, hvilken förliden vinter
gjordes i Upsala alldeles grundade sig på augsburgiska
bekännelsen, begärde emellertid hertigen och rådet på sina och
ständernas vägnar, att konungen skulle bekräfta den samma. H. F. N.
och de gode herrar samt de andre rikets ständer kunde ej
därifrån låta tvinga och tränga sig, emedan den af alla ständer
i-alla landsändar var frivilligt bejakad och vedertagen samt rikets
arfföreningar därpå voro grundade och stadfästa. Hvad privilégié
-frågan angår, synes ej Brahe därom haft något särskildt uppdrag
från Sigismund, och i det svar, han återförde till denne, förekom
ej något annat angående denna sak, än ett uttalande af hertigens
och rådets förhoppning, att Sigismund skulle hålla samtliga
rikets ständer vid Sveriges lag och alla gifna privilegier och
rättigheter.

Däremot hade Sigismund genom Brahe afgifvit svar på den
underrättelse Olof Sverkersson medfört om de anklagade
herrar-nes återinsättning i deras förra vilkor, i det han betygat sitt
välbehag däröfver. Då han emellertid på samma gång begärt, att
hvad som borde vara konungen och kronan förbehållet måtte
blifva oförlänt till hans hemkomst, kunde detta synas innebära
ett ogillande af att hertigen af egen myndighet återgifvit
herrarne deras förläningar. Att Karl så uppfattat Sigismunds
mening, synes också framgå däraf, att han fann nödigt att försvara
denna åtgärd. Gustaf Brahe fick nämligen i uppdrag att säga

ning. Instruktion för bemälde herrar i Palmcrantz’ saml. II, dat. den 14 Maj
1593. Äfven till Finlands invånare hade Sigismund afgifvit ett dylikt löfte.
Yerving a. st. I, p. 166. ^

*) Konungens skrifvelse har jag ej sett, men dess innehåll är angifvet i
hertigens och rådets svar, hvarom mera i det följande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:03:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/4/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free