Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
SVENSKA HÖGADELN UNDER K. SIGISMUND.
61
sända dem direkt till Danzig, och huru det skulle skicka sig,
att inga af adel, utan endast några båtsmän voro ombord, kunde
herrarne själfva betänka l). Såsom förut är omtaladt, afgick
äfven beskickningen, ehuru utan att medföra något resultat.
Vid samma tid, som denna underhandling ägde rum, erhöll
emellertid hertigen från Flemming ett bref, hvari denne
visserligen ej förklarade sig villig att ställa de finska skeppen till
regeringens disposition, men dock lofvade att vid öfverfarten till
Danzig lägga till vid Kalmar, hvarför han uppmanade hertigen
att ditsända de svenska fartygen 2). Härigenom syntes det
visserligen kunna undvikas, "att skeppen komme i 2 hopar liksom
de ej tillhörde samma rike", men hertigen ansåg emellertid
detta ej vara till fylles; ej nog med att han ej uppgaf sin plan
att genom den omtalade beskickningen söka afhända Flemming
flottan ; anande, att detta försök skulle misslyckas, synes han nu
hafva umgåtts med tanken att vid Flemmings ankomst till
Sverige söka bemäktiga sig skeppen. I ett tillägg till sitt bref till
ståthållarne af den 1 Juli underrättar han nämligen desse om
Flemmings ofvannämnda löfte, och begär ined anledning däraf
att få veta deras och "de andre gode herrars i Riksens råd
betänkande, huru man skall ställa sig med honom i den saken,
synnerligen när han med skeppen kommer till Dalehamn (Dalarö)
eller Kalmar, på det han i så måtto icke måtte något företaga,
som detta rike framdeles kunde hafva spott och förtal af" 3).
Om riksråden på denna förfrågan svarat med att — såsom
hertigens mening synes hafva varit — tillstyrka att vid
Flemmings ankomst med eller mot hans vilja qvarhålla flottan i Sve-
!) Ibid.
2) Ett bref från Flemming af detta innehåll, dateradt den 20 Jnni finnes
bland acta hist. 1593 och är sannolikt det, hvarom hertigen tillskref
ståthållarne.
3) Såväl i detta bref som i ett till Hogenskild Bjelke om samma sak
uttalar hertigen sin farhoga för att Flemming kunde afsegla, "icke aktandes
huru sakerna tillförene mellan rikena kunna afhandlade vara", hvarjämte han
i det senare brefvet uppger såsom skäl till sin tvekan att låta flottan afgå,
att han först ville bekomma ytterligare besked från konungen och ’ ’sändebudet’ ’
(Ture Bjelke). Dessa uttyck, af hvilka det förra äfven förekommer i ett bref
till Flemming (se ofvan p. 58), synas möjligen kunna häntyda på en afsigt
att ej afsända flottan, förr än konungen förklarat sig om de uppstälda
fordringarne, men äro också de enda uttalanden i dylik syftning, som jag
anträffat i hertigens skrifvelser. Såsom hufvudskål för sin tvekan att afsända
skeppen anför hertigen dock äfven här, att han ej erhållit någon befallning därom
från konungen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
