- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Fjerde delen /
66

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

100

S. J. BOETHIUS.

66

Såsom man finner af den först anförda punkten var
meningen den, att konungen före kröningen skulle afgifva den sålunda
äskade försäkringen, och utan tvifvel betraktade man redan från
början detta såsom ett vilkor för medgifvandet af den under
ifrågavarande tid så vigtiga kröningsceremonien, utan hvilken
konungen ej ansågs hafva fullständigt inträdt i sina kungliga
rättigheter

Hertigen inväntade emellertid ej svaret på denna
framställning; i öfverensstämmelse med den grundsats, han i allmänhet
synes hafva följt, att då konungen själf befann sig i landet,
närmast egna sig åt sitt hertigdömes förvaltning, afreste han
nämligen nu till Nyköping, men qvarlemnade dock i Stockholm trenne
af sina egna råd, Axel Ryning, Göran Klasson och Hans
Eriksson för att där bevaka hans intressen 2). Det blef således
rådsherrarne, på hvilka det nu närmast ankom att af konungen
söka utverka ett tillfredsställande svar på de framstälda
fordringarne, men hertigen lemnade dem dock härvid, såsom i det.
följande skall visas, ingalunda utan stöd.

Emellertid visade sig Sigismund i sitt svar 3) på hertigens
och rådets framställning fortfarande lika omedgörlig. Han för-

synas vid detta tillfälle ej häller hafva varit i Stockholm, emedan de blefvo
stormdrifna till Tjust skärgård och först, sedan hertigen återvändt till sitt
furstendöme, landvägen reste till Stockholm. Hertigen var nämligen missnöjd
öfver att T. Bjelke vid denna färd ej uppsökte honom i Nvköping. Verving
a. st. I p. 193.

*) Jmfr ofvan p. 51. T. Bjelkes instruktion till de polska ständerna.

2) Instruktionen för dessa herrar om hvad de i H. F. N:s frånvaro hade
att uträtta hos konungen och rådet. Odat. men intagen i Karls registr. 1593 A
efter den 5 Oktober. Hertigen framstälde äfven för egen räkning åtskilliga
fordringar — bl. a. om religionsfrihet för hertigdömet samt att få åtnjuta de
rättigheter öfver det samma, som Gustaf Yasas testamente medgaf. Odat.
handling intagen i Karls registr. 1593 A mellan den 31 Augusti och 3 September.
Om svar på dessa punkter skulle de ifrågavarande herrarne enligt sin
instruktion påminna.

3) I Oxenstj. saml. finnes en kopia af detta svar, på ^hvilken är
antecknadt att det öfverantvardades den 9 Okt. Samma uppgift har äfven Yerving
a. st. I p. 192, men Norlin i Svenska kyrkans historia efter reformationen I: 1
p. 33 uppger, att det skedde först i medlet af November och stöder detta
påstående på den hos Baazius: Invent. Eccl. Sveo. Göth. sid. 536 o. f. tryckta
petition, som rådet den 20 Nov. uppgifves hafva öfverlemnat till konungen.
Det säges nämligen här, att rådet bekommit konungens svar "ante paucos’dies",
men i själfva petitionen, som hos Baazius meddelas i latinsk öfversättning,
står blott "för någon tid sedan", hvilket uttryck ej hindrar, att konungens
svar kunnat afgifvas redan den 9 Oktober. För Norlins mening synes väl
den omständigheten tala, att hertigen först i December erhöll kännedom om
svaret, men detta förklaras däraf, att rådet, enligt sin egen uppgift i petitio-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:03:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/4/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free