Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
SVENSKA HÖGADELN UNDER K. SIGISMUND.
71
Ungefär vid samma tid samlades de af adeln som uppehöllo
sig i Stockholm tillika med borgerskapet på slottet och uppsatte
en böneskrift om att våldsverkarne måtte straffas Nu
inlem-nade riksråden äfven en vederläggning af konungens förut
omtalade svar på de af hertigen och dem framstälda punkterna.
Denna handling är i hög grad märklig, och man återfinner däri
såväl de synpunkter, som Karl i sina bref till rådsherrarne och
Sigismund framhållit, som de för det högadliga partiet
egendomliga åsigterna. Ehuru — heter det — de ej tviflade, att konungen
bättre skulle förklara sig om dessa ärenden, såsom de muntligen
redan flera resor påmint, nödgades de dock nu, såväl emedan
hertig Karl på nytt tillskrifvit dem därom, som iföljd af sin ed
och sin trohet bedja honom "till bättring ändra" sitt svar, som de
hittills ej velat meddela någon. Efter denna inledning följer en
närmare utveckling af de fordringar, man framstält, samt af de
skäl, på grund af hvilka man ej var nöjd med det afgifna
svaret. Hvad angick yrkandet om konungens försäkran angående
religionen, Sveriges lag och privilegier förklaras nu, att detta ej
så vore att förstå, som om man tviflade på konungens gunst och
nådiga benägenhet, "eller att man H. K. M. i någon måtto öfver
det, som rätt och tillbörligt är och deras föräldrar fordom
skäligen njutit hafva, förknippa ville, mycket mindre att någon
rättighet, som en lagkallad arfkonung efter frivilliga laga
stadgar tillyder i någon måtto skulle företagas — såsom kan ske en
part med ringa grund det förstå och uttyda vilja" 2), utan
meningen därmed var, att konungen skulle vinna sina undersåtars
hjärtan, och desse, som af det tunga och oroliga regemente, som
nu "både med krig och eljes" varat i 33 år, voro "fast ömme och
trötte", måtte af ett sådant löfte blifva någorlunda hugnade. Det
vore för den skull nyttigt, efter som ock hertigen 2 resor på-
den gamla. Af skriften i Palmcrantz’ saml. upptager äfven namnen på de
rådsherrar, som undertecknat skrifvelsen: N. Gyllenstjerna, Hog. Bjelke, Gustaf
Banér, Ture Bjelke, Klas Bjelke, Lars Bjelke (?), Sten Banér, Gustaf
Gabrielsson och Benkt Ribbing.
Yerving a. st. I p. 199.
2) Detta yttrande syftar sannolikt på Malaspina och konungens öfriga
katolska rådgifvare, hvilka uppgifvas hafva intalat konungen, att han såsom
arf-konung skulle äga oinskränkt makt samt att den försäkran, som nu fordrades,
innebar en inskränkning i hans rättigheter Yerving a. st. I p. 193 och Fryxell
a. st. IY p. 167. Denna uppfattning af frågan röjer sig ganska tydligt i
åtskilliga af Sigismunds skrifvelser och föranledde märkliga uttalanden både af
hertigen och rådet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
