Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
S. J. BOETHIUS.
72
mint, att detta nu med det första stäldes i verket, så att ej
någon vidlyftigliet eller något dröjsmål uppkomme vid kröningen.
Dessutom åberopa herrarne det "kungliga, kraftiga, oryggliga,
underskrifna försäkringsbref och segel", hvarmed Sigismund vid
sin första afresa till Polen gjorde en god begynnelse, och som
de hoppades att han nu skulle yttermera fullborda. Han borde
ej låta sitt arfrike, hvaraf den kungliga linien hade sitt ursprung,
i så måtto vara ringare och mindre aktadt än andra lofliga
kungariken, anseendes sina undersåtars trohet "så ock elljes det myckna
goda, som den kungliga slägten af detta rike vederfaret är". Med
anledning af ett rykte, att man för konungen sökt göra adelns
sammankomst på slottet misstänkt, uttala de sin förhoppning, att
det ej skulle uttydas till ondo, om man kom tillsammans för att
tala om angelägna saker, samt varnade för dem, som sådant
vrång-visligen framföra.
Att föregående konungar ej, såsom Sigismund påstått, ägt
makt att efter behag tillsätta biskopar, utan blott att stadfästa
dem, söka de bevisa genom anförande af biskopsval från Johans
tid. Att nu betaga kapitlet och stiftet deras fria val vore mot
lagen och klerkeriets frihet, "hvilken icke häller i Vesterås recess
och ordinantier både den första och sista, ej häller i någon
arf-förening finnes vara dem förtagen"; och likaledes förklaras, att
Stockholms borgerskap enligt sina privilegier hade rätt att välja
kyrkoherde, hvarför konungen å nyo uppmanades att bekräfta
Erik Skeppares val.
De försvara vidare Upsala möte, om hvilket aldrig kunde
bevisas, "att det skett konungen till præjudicium eller förklening",
ändock några så påstodo. Det hade efterlåtits för vigtiga
orsakers skull, och redan konung Johan hade medgifvit, att ett
sådant möte skulle få hållas. På det samma hade ej häller något
annat beslutits, än det som rikets religion efter den
augsburgiska confessionen kräfde, "hvilken utan stor orolighet och fara
icke står i någon måtto att förkränka". De bådo därför, att
konungen ville bekräfta mötets beslut, och protesterade på samma
gång mot ett rykte, att några skulle blifvit tvingade att
underskrifva det samma samt att hertigen ej skulle gjort det, förr än
konungen kommit till skärgården.
På konungens fråga, hvilka de voro, som hade flera ämbeten,
svara de, att han själf väl viste, hvilka därmed åsyftades. Så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
