- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Fjerde delen /
82

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

100

S. J. BOETHIUS.

82

förstå, att han skulle qvarhålla konungens budbärare, tills deras
svar ankomme, samt att han ej vore obenägen att begifva sig
närmare till Stockholm, "efter det är vigtiga saker, som H. F. N.
äre blifne anmodade, som synnerligen gå där uppå att göra en
skiljaktighet mellan H. F. N., rådet och ständerna" *).

Då man känner, hvilken motvilja de ledande männen inom
rådet i allmänhet hyste mot att skriftligen förbinda sig till något,
som kunde inleda dem i några "vidlyftigheter", måste man
antaga, att de, ehuru de nu utan tvifvel uppriktigt önskade
hertigens bistånd, ej voro synnerligt benägna att afgifva den äskade
förklaringen. Man finner också, att rådet svarat undvikande på
förslaget därom, men i stället sökt förmå hertigen att infinna sig
i Stockholm för att genom sin närvaro gifva kraft åt försöken
att förmå Sigismund till eftergift2). Ehuru hertigen var foga
belåten med det sätt, hvarpå hans förslag upptogs, lät han dock ej
af sin harm förleda sig att lyssna till Sigismund^ lockelser. Den
19 Januari tackade han denne för den erbjudna stadfästelsen
samt hvad däri var författadt om religionen, men förklarade
tillika, att ehuru han "om en försäkring på sina vägnar
broderligen varit begärande", så hade han dock alltid ihogkommit och
påmint om det, hvarom de andra ständerna borde försäkras,
särdeles om religionen. Han hade ej kunnat eller velat afsöndra
sig från dessa, och tviflade därför ej, att konungen skulle
försäkra Räfven fdem enligt sitt löfte. Hvad religionsfriheten för
katolikerna anginge^ förklarade han, att hvad därom handlats
hade skett honom ovetterligt, men att det nu ej kunde ändras
utan ständernas samtycke. Tillika uppmanade han konungen
att ej med begrafningen eller kröningen "något förehafva låta"
utan hans och^ rådets samtycke och utan att allt förut väl var
afhandladt. Om så ej skedde och däraf något obestånd
förorsakades, ville harr "för Gud och hela verlden alldeles vara
ursäktad, att han sådant i tid varnat och med moget råd
förekomma velat" 3).

Riksråden åter svarade han den 21 Januari, att han väl
förmodat, attjde "uttryckligare" skulle förklarat sig om det han låtit

*) "Tenkie Zedell för Erich Stake såsom af sigh sjelf att taale med
Rijk-zens Rådh". Ibid. Hertigen begaf sig sedermera till Gripsholm.

2) Se hertigens svar af den 21 Januari.

:i) Karls registr. 1594 I.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:03:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/4/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free